Jag som tycker om att vandra på kyrkogårdar i allmänhet, tyckte att det var otroligt intressant här i Eyam. I Sheffield kan man någon gång ibland se en grav från 1700-talet - de är annorlunda från de sirliga viktorianska, enkla stenar med ofta stor och rund skrift. Här fanns det väldigt många sådana. Jag tycker att det där skiftet är så intressant, hur synen på döden ändrades där någon gång i slutet av 1800-talet, och de många symbolerna kom, urnor, änglar, utsökta blomstergirlander, poesi, obelisker. 1700-talsstenarna har på sin höjd någon dekorativ kalligrafi på det första ordet och en ganska grovt utmejslad dödskalle.
Dessutom finns det ett mycket vackert anglosaxiskt kors från 700-talet vid kyrkan.
 |
| Sollur från 1700-talet. |
 |
| Det gamla korset, otroligt väl bevarat! |
 |
| Viktorianska gravar finns det också. Denna med slingrande passionsblomma, en symbol för passion i den ursprungliga kristna betydelsen, alltså Jesu lidande under korsfästelsen. |
 |
| Så enkelt, vackert typsnitt. |
 |
| Vid brunnen lämnades mat och medicin under tiden då pesten härjade i Eyam. Mynt betalades i utbyte och dränktes i vinäger för att förhoppningsvis rengöra dem från smitta. |
2 kommentarer:
Vilken fantastisk historiebeskrivning det är allt detta! Och så vackert grönt det är runt alla månghundraåriga gravvårdar. Korset från 700-talet, tanken svindlar. Otroligt intressant att se.
Mamma: det var den mest spännande kyrkogården hittills. Korset är jättefint, att man kunde göra så fina detaljer i sten för så länge sen.
Skicka en kommentar