lördag 10 maj 2014

En soligare sida av Eyam

Dags att komma fram ur pestens skugga och berätta om den soliga, söta sidan av Eyam nu tycker jag. Det är en synnerligen pittoresk liten by, med jättetrevliga invånare. Eyams yngsta skolbarn mötte mej på en av de smala trottoarerna, och jag gick undan och väntade så att de skulle kunna gå förbi ordentligt, då sa alla barnen tack. Thank you-thank you-thank you 25 gånger. Med leenden. En charmig by är det, och den där kusliga skuggan blir man förvisso påmind om då och då, men en solig dag kan man vara trygg, och så kan man ju undvika spökpromenaderna de har med jämna mellanrum om man är lite nervös av sej (är man inte det kan man läsa här och här).

Våga ett besök!

30 augusti skall här rostas roterande lamm, bara så ni vet.

Eyam hade tidigt ett vattensystem som fungerade bättre än i många andra samtida byar och städer. Fortfarande över tusen år efter romarna, men ett par hundra år före Norden.
Nu växer det påskliljor här, men då hade man olika bassänger för olika ändamål, boskap, matlagning och så vidare.
Här kunde man få skämmas.
Förr marknad, nu turistinformation.








Vett och etikett i Eyam!








Sinnebilden för landet England?



3 kommentarer:

Elisabet. sa...

Å, du tar så underbara bilder av lika underbara små byar som skuttar rakt in i hjärtat!

Monica sa...

Otrolig intressant historia och så fina foton du tagit i byn, fantastiskt att se alla gamla hus och hur det håller århundrade efter århundrade. Det syns att de vårdar sin historia. Så fint med skolbarn som är så rara och väluppfostrade, nästan så man blir chockad:-)

Steel City Anna sa...

Elisabet: det var väldigt trevliga människor där som var stolta över sin lilla by och sin historia.

Mamma: jag blev ganska chockad av skolbarnen :)