Inget vidare är det med snö i mars. Det har inte hänt under mina hittills åtta vårar här. Det har gjort den här jobbiga månaden och veckan liksom ännu tyngre. Idag har jag iallafall ryckt upp mej såpass att jag har lagat ordentlig mat till middag, med grönskaker och allt. Kroppen blev riktigt hög på oväntade vitaminer. Annars har det varit en fartfylld och tänkvärd dag. Jag fick ett oväntat samtal mitt i den värsta tumulten som värmde mycket. Att någon ser en, just precis så som man är fast man är invirad i sin yrkesroll, det är väldigt fint, och ovanligt. Som chef får man ofta ta obekväma beslut och många kan inte se längre än så. Så det lilla samtalet, det var en droppe av guld att gömma och begrunda i hjärtat, som Maria i Lukasevangeliet gjorde. Ett vackert uttryck.
3 kommentarer:
Så vackert livet blir med sådana samtal. Och vackert med utsikten men nu är det mars och inte januari:-), fick mail av L o F som åker till sonen snart, det har varit ovanligt kallt i London också så de hoppas på våren de med.
Det verkar som om våren pausar på många ställen just nu. Vi får hoppas att den kan ta fart snart igen.
kram!!
Mamma: det är tur att man får sånna ibland :)
Saltis: hoppas snart!
Skicka en kommentar