torsdag 14 mars 2013

One too many mornings

Det är kallt och ganska mörkt och jag kommer på mej själv med att längta till julen. Tiden, den finns inte riktigt. Den har inga fickor eller tomrum. Den bara är, ett långt neonglittrande spjut. Jag lyssnar på Johnny Cash och försöker komma ikapp, i fas, i någonting.


3 kommentarer:

Monica sa...

Det blev tyngre med kylan som kom tillbaka, räcker till ändå med allt.
Och det var far din som kom i julstämning häromdagen och jag tänkte med, ja varför inte? Alla träden här och i centrum har belysningen kvar, de väntar till det blir riktigt säkert vår tror jag med att ta ned den. Och ser det är ovanligt kallt hos er med och snö fortfarande, verkar fortsätta lite till. Ja man blir än mer ansträngd av kylan, vintern är lång.

Anonym sa...

Vet du att Johnny Cash besokte fängelset i Osteråker (jag får inte fram prickarna) 1973? Det finns inspelningar på YouTube bl.a.låten San Quentin där han emellanåt sjunger Osteråker istället for San Quentin. Efteråt ger han ett litet tacktal på svenska! Mycket uppskattat av fångarna.

Om du skriver Johnny Cash Osteraker i sokrutan på YouTube så hittar du bl.a. videon med San Quentin (Osteraker) och speltid 2:46. Klicka på den.

Lillan i Cornwall

Steel City Anna sa...

Mamma: Ja, nu hoppas jag på att det blir en fin vår annars kan det lika gärna bli jul igen :)

Lillan: Jag är ett ganska hängivet fan så det visste jag, det är intressant att han valde att spela i fängelser. Jag ångrar att jag missade honom när jag var yngre och han spelade i Sverige, ja i det fria :) Det var synd! Johnny Cash är en fascinerande person, jag tycker särskilt mycket om hans hymner och han har ett helt eget uttryck. Fast just den här låten är det möjligt att Dylan ändå gör bättre.