Nya tider

Jag betraktade på väg till ett möte en katt på ett främmande fönsterbräde, lojt blickandes in mot två studsande pudlar. De gläfste, skällde, och följde kattens minsta rörelse (den växlade med att lägga huvudet på sne, kolla lite mot mej, och sträcka ut en tass). Hundarna försökte hoppa genom rutan men katten verkade helt klar över att de inte kunde nå henne. Det var roligt att se. Kanske kan man lära sej något.

Viruset verkar har ha gått förbi och jag är mindre yr. Att göra listorna på jobbet är aningen kortare. Kanske påskliljorna slår ut till helgen.