Som jag ofta bloggat om förrut, så befinner jag mej titt som tätt på kyrkogårdar. Jag tycker om att umgås med tanken på ens egen förgänglighet, det gör mej trygg. Jag läser på gravstenar och funderar över livet, symbolerna och ordvalen. Ganska sällan på äldre gravstenar från 1800-talet står det att någon dog den och den dagen. Nej, de somnade, för iväg eller hem, återförenades och vilade i Herrens nåd och händer. Jag tycker att det där är alldeles fruktansvärt vackert. Ju yngre gravstenarna är, ju mer står det att de dött, rätt och slätt. Jag tycker bättre om omskrivningarna. Gå före, inträda i det eviga livet. Re-united. Kanske är det allra finast när det bara står så. Makens namn, och så makans. Re-united.
 |
| Passed to the higher life |
 |
| Entered into rest |
 |
| Entered the higher life. |
 |
| Våren och det kraftfulla spirande nya livet möter döden. Skira träd över månghundraåriga gravstenar. |
 |
| Fell asleep |
 |
| Passed away. Love is eternal! |
 |
| Only gone before. Så vackert! |
 |
| Fell asleep. |
 |
| Departed this life. |
 |
| Was laid to rest. |
 |
| Passed away peacefully. |
 |
| At rest in the Lord. |
2 kommentarer:
Det är otroligt vackert! Och det är som att det blir mer begripligt på engelska, att språket är varmare. Jag tycker att den engelska Bibeln är så bra översatt och den nya översättningen på svenska som är aktuell nu blir mer och mer konstig och tillkrånglad fast det ska vara tvärtom, har tänkt att tala om det för dem men de skulle nog inte bry sig så mycket:-). Vackra foton som ger eftertanke.
Mamma: Ja, det ar manga fina verser. Det ar kul att kolla upp bibelorden tycker jag och jamfora spraken.
Skicka en kommentar