Det har varit en skön helg med tid att både sova, vila, äta god mat, promenera i solen och till och med se en teaterföreställning. Jag kan knappt minnas när det hände senast. Vi såg "Translations" av Brian Friel. Den, och några andra dramer av honom går på the Crucible här i Sheffield nu i februari och mars. Det var sannerligen ingen pjäs att sitta och såsa till, det gällde att höra upp för att hänga med och det hjälper om man har någorlunda koll på antikens klassiker, gudar, gudinnor och hjältesagor, och lite koll på Irlands och Englands historia. Mycket ord och ovanligt lite gestaltning, det tog lite tid att vänja sej vid. Jag tyckte faktiskt mer om att tänka på vad jag hade sett efteråt än under tiden, för då var det så mycket ord att ta in hela tiden. Det kanske var författarens mening till och med. Intressanta teman om identitet, nationalism, kolonialism och språkets betydelse, makt och svårigheter.
I en av scenerna, när en engelsk militär högtravande förklarar sitt ärende på Irland, och han blir översatt mycket mera jordnära, tänkte jag på Claes Erikssons eminenta sång "Fikonspråk". Han skulle nog ha tyckt om "Translations".
 |
| Mexikansk afton med maken |
 |
| Sett under promenad, ser fram emot denna utställning! |
 |
| Mycket gos i helgen med denna dam. |
4 kommentarer:
Vad intressant! Där valde han bra käre Mr P, inte vilka som helst som kunnat ta till sig både språk och innehåll i den teatern. För svår för far din engelskläraren säger han när han läser här;-). Claes hade absolut både gillat och förstått! Ska tipsa honom:-).
Så skönt att du kunnat göra annat än jobb, jobb. Och sol, låter som en utopi. Nu hoppas jag det evinnerliga blåsandet avtar också, det verkar så.
Mamma: jag kan inte minnas senast jag hade tid på det här sättet, och då jobbade jag ju ändå söndag morgon.
Haha, så förnärmad lilla damen ser ut!
Bara brittiskt : haha ja det är den där fläcken under hakan :)
Skicka en kommentar