I en annan hjarna

Det skulle man ju garna vilja se in i den hjarnan, sager en Galenskapare efter en synnerligen saregen Farbror Frej trudelutt. Sa kande jag mej nar jag satt och tjuvlyssnade pa tva mycket viktiga affarsresenarer i Manchester:

Gubbe 1. Nu ska jag kissa, for det gor jag alltid 5 minuter innan boarding.
Gubbe 2. Ska du ha din mobil i kavajfickan, laptopvaskan eller i vaskan du lagger upp pa hyllan?
1. Jag tror jag tar den i vaskan pa hyllan.
2. Ja for man kan junte prata i den anda.
1. Undrar hur det blir nu att aka i Economy Class.
2, Ja, man far ju ingen mat.
1. Va! far man ingen mat?
2. nehej da.
1. Nar ska jag da dricka min bira?
2. Bira kan du val dricka anda?
1. nej det gar junte.
2. Da far du kopa mat.
1. Vad finns det for mat tror du?
2. Vi far hoppas att det finns likadan mat som det fanns forra gangen vi flog, fast i Buisness Class.
1. Tror du man far ta tidning?
2. ja tidning maste man ju fa ta.
1. Ja da tar jag biran till den kopta maten. Och laser i tidningen.
2. ja och mobilerna har vi ju pa hyllan. Ska du kissa nu da for nu oppnar dom har ser du.
1. ja just ja.

Det var efter liknande konversation i en halvtimme till som jag borjade inse, feminismen till trots, att kvinnor och mans hjarnor skiljer sej avsevart. Och da tanker jag mest pa detta med omstandligheten.

Jag skulle garna vilja veta vilka som tar de stora besluten i deras foretag.