Babelbabbel

När jag pluggade språk så kom ofta "hotet om att engelskan ska tränga ut och bort alla andra språk" upp på agendan. Och om man då tänkte sej som så, att i hela världen skulle det bara talas just engelska, vilka konsekvenser skulle det bli då. Det tål att tänkas på först att det finns ca 6000 språk i hela världen. Och är världen är stor. Och att en liten minoritet har internet och mobiltelefoner. Men trots allt, engelskan skulle ha tagit över. På minsta lilla ö talas det engelska.

Om man tänker sej det svenska språket, hur olika det ter sej. Från nordligaste Lappland där en inandning kan betyda ja, till det skorrande vokalentusiastiska Skåne, för att inte nämna snarlika grannspråken norska och danska, som likheterna till trots ändå klassas som främmande språk. Man kan också tänka på nordligaste Skottland och sydligaste England, vars dialekter lika gärna i mångas öron skulle kunna vara olika språk. Och detta bara på den lilla lilla yta som är Storbritannien.

Att då engelskan skulle ta över i alla jordens hörn och låta likadant, det tror jag aldrig. Jag skulle tro att de olika dialekter som skulle uppstå och blandas med de ursprungliga språken skulle göra att det snart fanns, om inte 6000, så åtminstone 600 olika engelskor, som skulle vara obegripligt för ena änden av världen och den andra.

Men så var det detta med globaliseringen. Är det möjligt, att om ett par hundra år, så lyssnar majoriteten av världens befolkning på samma nyheter. På engelska. Chattar, på engelska. Pluggar på engelska. Läser på engelska. Skulle det då vara möjligt att alla behärskar en standardiserad version av engelskan? Kanske BBC English? Eller, om det sker ett maktskifte, och engelska med rysk brytning plötsligt är standard? Tänk så underligt. Men nej, jag har svårt att tro på det. Jag tror mer på den första teorin, att språk till sin natur är mångfaldig.

Fast det finns ju den där historien om Babels torn. När alla människor talade samma språk och samarbetade så duktigt att de var nära på att lyckas med att bygga ett torn ända upp till himmelen. De skulle kunna bygga en port ända upp till himlen, och själva ha kontakt med det gudomliga, utan att behöva be till en gud. De skulle kunna stanna på samma plats och arbeta för ett gemensamt mål, och ha all himmelens kunskap i sin hand.

Men tornet föll och en vredgad gud skapade förvirring bland människorna, gav dem olika språk och beordrade dem att sprida sej över jorden.

Är globaliseringen kanske just ett nytt bygge av Babels torn? Vad händer då om vi lyckas. Att alla människor skulle samarbeta mot ett gemensamt mål? Nej, det kanske är där svaret ligger. Det är vi för själviska och vinstintresserade för. Det blir nog inget världsherravälde för engelskan.

Spännande i sammanhanget är att ingen forskare ännu vet varför, eller hur, vi egentligen började att språka. Människans förmåga att kommunicera med organiserade språk anses vara nyckeln till vår överlägsenhet över andra arter. Människans strupe är den enda i sitt slag, perfekt både att äta, andas och göra en mängd komplicerade ljud med. En del teorier går ut på att vi började sjunga, och genom musiken bildade ett språk. En del på att vi skrek "aj!" när vi fick en sten på foten och att detta aj således fick en betydelse och nästa gång man blev stångad av en mammut så skrek man just aj och inte något annat. En enkel genomgång av olika teorier finns här, men inga svar. Om man skulle återanknyta till Babels torn så kan det väl helt enkelt ha varit så att för att överleva så måste vi ha ett gemensamt mål, och för att kunna organisera och kommunicera det målet så måste vi ha ett språk. Nöden är uppfinningarnas moder. Det är väl egentligen inte underligare att vi lärde oss att tala än att vi lärde oss att göra upp eld.

Man skulle väl kunna anta att människan från början måste ha varit en liten grupp på samma plats (Afrika?), som började prata ungefär samtidigt, och som sedan spred sej över världen och fick olika dialekter som utvecklades till språk. Frågan är då, varför spred vi oss över världen?

Inte bara i Bibeln utan i många andra kulturers myter så är det en arg gud som haft ett finger med i spelet. Det har förklarats så att om människan talade ett och samma språk så fick vi för mycket makt. Så vi tvingades att flytta och befolka hela jorden.

Intressant är det att nu leva i en tidsålder då världen så ofta sägs krympa. Undrar vad det leder till?

Nedan: Berättelsen om babels torn från Första Mosebok (Genesis), 11 Kapitlet

              Babels torn.  Språkförbistringen.  Sems
                  släkttavla.  Teras släkttavla.

1.  Och hela jorden hade enahanda tungomål och talade på enahanda
    sätt.
2.  Men när de bröto upp och drogo österut, funno de en lågslätt i
    Sinears land och bosatte sig där.
3.  Och de sade till varandra: »Kom, låt oss slå tegel och bränna
    det.»  Och teglet begagnade de såsom sten, och såsom murbruk
    begagnade de jordbeck.
4.  Och de sade: »Kom, låt oss bygga en stad åt oss och ett torn
    vars spets räcker upp i himmelen, och så göra oss ett namn; vi
    kunde eljest bliva kringspridda över hela jorden.»
5.  Då steg HERREN ned för att se staden och tornet som
    människobarnen byggde.
6.  Och HERREN sade: »Se, de äro ett enda folk och hava alla enahanda
    tungomål, och detta är deras första tilltag; härefter skall
    intet bliva dem omöjligt, vad de än besluta att göra.
7.  Välan, låt oss stiga dit ned och förbistra deras tungomål, så
    att den ene icke förstår den andres tungomål.»
8.  Och så spridde HERREN dem därifrån ut över hela jorden, så att
    de måste upphöra att bygga på staden.
9.  Därav fick den namnet Babel, eftersom HERREN där
    förbistrade[1] hela jordens tungomål; därifrån
    spridde ock HERREN ut dem över hela jorden.