tisdag 21 juni 2011

Inte så länge sen ...

Jag fortsätter att förtrollas av serien "Hundra svenska år" på Svt. Avsnitt fyra handlar om barn, barnomsorg och uppfostran. Scrollar man fram drygt 20 minuter in i programmet får man se ett absurt avsnitt om A-barnen och den tävling som Aftonbladet utlyste på 30-talet där man skulle kora det präktigaste exemplaret av barn i Sverige:

A-barnstävlingen löpte under en och en halv månad, och under tiden publicerade man fortlöpande bilder på föredömliga barn (vid dess slut hade tre hundra små tävlingsdeltagare undersökts i omgångar). Då tio finalister återstod, hade Aftonbladet en överraskning i beredskap för dem: en journalfilmsupptagning av den slutliga undersökningen på Roslagstulls sjukhus. De små rågblonda deltagarna vägdes, mättes och granskades inför kameran under ledning av juryledaren, doktor Curt Gyllensvärd (SF 1002, 1938).

På många sätt konkretiserade och populariserade "Mor och Barn"-utställningen och A-barnstävlingen den rasförbättrande ideologins tankegods om en ny, sundare människotyp och om insyn i den privata hemsfären. Juryn tog tillfället i akt att ge de tävlande befolkningsfrämjande råd, som exempelvis: "För fortsatt god utveckling vore det önskvärt att barnet fick syskon". Tävlingen gestaltades som en upplysande och underhållande övning i eugenik, som också satte en standard för gott föräldraraskap. Att uppfostra ett A-barn krävde en hygienisk, harmonisk och rymlig hemsfär, och ekonomiska och medicinska resurser. A-barnstävlingen var ett pedagogiskt evenemang, där föräldrarna uppmanades att artikulera det svenska medborgarskapets estetiska och medicinska ideal via barnen. På liknande sätt som vid ett sportevenemang, förtydligade tävlingsmomentet länken mellan individ och nation. Enligt samma logik förvandlades prestationen från att vara individuell till att bli nationell. 


("Så är Sveriges folk ett folk av is och sol", Ylva Habel 2009, läs gärna hela den intressanta texten här).

En intressant bakgrund och förhoppningsvis kontrast till dagens Sverige.

4 kommentarer:

Monica sa...

Jag får titta på den serien tror jag, far din har den ju:-).

Steel City Anna sa...

Avsnitt 4 och 2 (om kläderna) var bäst hittills om du inte orkar kolla på alla :)

annannan sa...

Tack för påminnelsen, jag hade ju sett i tidningen att det skulle gå i repris. Nu ska jag titta på det på datorn, och påminna pappa att titta på teven.

Jag blir lycklig av Hans Villius röst. Den är så där odödligt oföränderlig, därför trösterik för mig.

Steel City Anna sa...

Det är en helt underbar berättarröst och jag lär mej så mycket!