Händelserik månad

Vilken månad detta har varit! Intensivt med kampanjerna för in eller out, och så resultatet, och kaoset efteråt. Ingen verkar iallafall ha förlorat sin humor ännu! Lite memes som cirkulerat denna månad, före, under och efter ...

Allt och inget, katter och party, lite smått och gott från juni

Ända sen jag kom hem från Sverige-resan har det varit full rulle verkligen. Extra mycket jobb samtidigt som man vill ta vara på sommaren och denna ljuvliga tid så mycket det bara går. Vi hade en försenad födelesdagsfest för en vän vilken planerades in i all hast och det blev väldigt lyckat!

Jag och en annan kompis var på öppningen av affären Dunelm som nu kommit till Sheffield, vilken hon hade beskrivit som den roliga avdelningen på IKEA, det vill säga delen innan kassorna full av gafflar, värmeljus, krukor och servetter. Inga dåliga förväntningar alltså, men det var ingen besvikelse utan det var verkligen lika roligt som på IKEA. IKEA i Sheffield är på gång men det tar en väldans tid ...

Färgglad vegomat blev festmat och väldigt gott! Fuskade lite och hade grädde på sen.

Väldigt god och mäktig tårta!

När kvällen var slut.

Med Gamla Stan i färskt minne la jag märke till en trappstensgavel i Sheffield.

Solnedgång bland hundkäx

Promenad mellan landskapen Derbyshire och Yorkshire

Engelsk lunch en dag när jag hattade runt som en galning mellan möten, battered sausage and chips. Plus vinäger och salt såklart!

Dunelm!

Abbeydale Industrial Hamlet en het sommardag

Gamla stadshuset som stått och förfallit länge är nu till salu. Måtte nån köpa det och göra det fint!

Jag avslutar med världens sötaste katt som efter att ha jamat en stund och inte fått nått extra gott övergått till detta hemliga vapen: The Silent Stare. Vinst varje gång. Hon satt såhär i minst en kvart först dock.

Nu grönskar det

Livet pågår under rätt normala omständigheter trots allt. Folk tar sina kvällspromenader och njuter av grönskan och milda sommarkvällar, så även jag. Fina blommor har jag inne också. Det blev Skottlands färger denna gång.

Någon som kanske hade saknat mej lite

När jag kom hem från Sverige hade maken köpt denna present till mej, han vet att jag gillar ryska dockor. Väldigt vackra är dessa tycker jag.

När katastrofen kom

Länge, länge gick jag liksom Filifjonkan och oroade mej för katastrofen, medan många Gafsor sa att det kommer aldrig hända, att Storbritannien skulle välja att lämna EU, aldrig. Du är bara hoppsig.

Jag funderade på alla möjliga scenarion, jag oroade mej över den växande nationalismen i Europa, i mitt hemland, i min makes hemland, i vårt nya hemland. Är det ett misstag att gifta sej över nationsgränserna nuförtiden? Kommer alltid någon av oss att möta fördomar, känna sej ensam och främmande?

Sheffield är vår stad. Världens vänligaste stad. En stad i hjärtat av det vackraste landskap man kan tänka sej, där man har jobbat hårt i alla tider. En ilska över hur norra England beskrivs i media bubblade upp inom mej och var starkare än oron. Samtidigt som jag stirrade in i nationalismens alla fulaste avarter såg jag också in i klasshatets, och det kom från mitt eget land i särskilt tydlig form. Det som har hänt är en revolution med ett inte särskilt ädelt syfte, men när har revolutioner egenligen det. Det var den lilla människan som röstade, som sa ifrån, som inte gjorde precis som den blev tillsagd utan gjorde tvärtom. Det var demokrati. Även om jag hade hoppats att det hade blivit annorlunda så är det en liten eld som har tänts nu. Jag tror, och har spenderat stora delar av helgen med att uppmuntra mina närmaste vänner som alla röstade Remain, att ur den elden kan det komma någonting gott.

Jag har pratat lika mycket om Sverige som om Storbritannien. Känslan bland mina vänner här påminner mej om det val när SD för första gången kom in i riksdagen. Hur debatten blev polariserad då, hur väljare demoniserades och vänner slutade att prata med varandra.

Ur denna iskyla kom det bara mera hat. SD växte. Fundamentalismen växte. Oron för att prata om förändringarna som kom. Vi ska gilla olika i det här landet! Så är vi tyvärr inte skapade, vi gillar lika, dras till det som är bekant och tryggt för oss. Vi måste acceptera olika, inte gilla det. Jag ser en chans nu att när alla fått säga sin åsikt, fått sin röst hörd och räknad, så kan man på riktigt börja mötas. Bygga ett nytt samhälle. Vill vi verkligen  fortsätta högerut? Ska fundamentalister få diktera våra liv?

Jag har också pratat med vänner och bekanta som röstade Leave. Inte en enda av dem är rasist. Inte en enda av dem är dum heller. De finns, absolut. Men dumma människor blir tyvärr inte mindre dumma av att man påtalar deras dumhet, snarare tvärtom.

Rasism är inte någonting nytt i det här landet eller i något annat land, förutom att nu drabbade den oss. Nejmen, jag är ju svensk, säger de. Jag bor i en svindyr lägenhet i London, tänk om jag måste sälja den. Jag jobbar med finanser/smider silversmycken i min egen firma/bakar kanelbullar eller vad det nu är som är så fantastiskt för det här landet att få ta del av och som ska förskona en från rasism.

Det är just det som är rasism. Oavsett vad du gör eller hur du är så är det som överskuggar alltsammans vart du kommer ifrån. För de svenskar med annan hudfärg eller klädsel som sticker ut, vart du kommer ifrån, egentligen.

Men man behöver inte göra sej till något offer. Vi har våra EU-pass som 65 miljoner männsikor på flykt riskerar liv och hälsa för att få. Vi har varit gäster i Storbritannien, vi har behandlats väl och det kommer troligen att förbli så även i fortsättningen. Går det åt helt fel håll kan vi åka tillbaka eller hem, om man vågar kalla det så. Hitta en annan trygg plats om det går.

När katastrofen kom släppte alla Filifjonkans rädslor. Nu har jag lust med precis vadsomhelst! jublar hon.

Jag tror Storbritannien kommer klara sej utmärkt ur denna kris. Här finns inte så många tvärsäkra Gafsor som bara står och ojar sej. Domedagsprofetiorna i resten av Europa är i mångt och mycket reflektioner av rädsla för det egna landet, och EUs framtid. Förr eller senare hade vi behövt möta högerspöket, ordentligt och mitt på ljusa dagen. Det blev förr. Nu tar vi tag i det.

En ny favorit

Allium har börjat säljas som snittblomma här i min lokala mataffär och jag bara älskar dem! Så dekorativa. En och en eller några tillsammans i en smal vas. Min nya favorit när jag inte har råd med maffiga pioner ... Jag borde verkligen ha pioner i trädgården. Ni som har det är lyckliga!

Pretzelbröd

En liten undran, någon som hört talas om pretzelbröd? Det hade inte jag. Provade och det var gott men lite tungt liksom. Som en tung, tung vetebulle.

Trädgårdspyssel och vård av krukväxter

Ett riktigt gympa-pass var det faktsikt att plantera om krukväxter häromveckan. Min en gång så lilla palm väger en del numera och det gör den nya krukan också, och jorden! Men fint blev det tycker jag. Och palmen blev nog glad - rötterna hade snurrat sej runt runt i den förra krukan så jag fick skära upp och ur den. Lite annat smått har jag stoppat ner i trädgården här och var och jag upptäckte att det verkar bli jordgubbar i ampeln jag köpte förra året med plantor som bara dog.

Det får duga med trädgårdsskötsel för denna gång, känner mej nöjd.

Den stackars palmen i för liten kruka

Den krukan fick istället citronträdet som fått oroväckande ljusa blad och behöver näring

Palmen i fina nya krukan efter några svärord och mycket svett

På plats! Duschad blev den också.

Lite sött i småkrukor

Här blandas gammalt och nytt i en enda röra. Blir nog bra när det växer till sej.

Hoppas på jordgubbar

Såhär grönt är det nu i min trädgård!

Fuchsians blommor har slagit ut och humlorna surrar nöjt.

Det blev Brexit

Jag hade väntat mej det. Ett litet hopp tändes igår när jag hörde många som ändrat sej i sista stund. Det räckte inte. Början på slutet för fred i Europa tror jag. Personligen känner jag mej inte så bestört som jag hade tänkt, mer lättad att nu vet vi. Äntligen kan vi blicka framåt med våra EU-pass! Känns så skönt att ha dem.

De sista skälvande minutrarna ...

Strax så har vi nu ett klart resultat - Brexit eller Bremain. Oavsett vilket så är det midsommar, och jag önskar er alla en glad midsommar med dessa sommarbilder som jag tyckte såg lite grand ut som svensk sommar fastän de är från Derbyshire.

GLAD MIDSOMMAR från the Steel City!

Bubbelte

Det har så länge jag bott här funnits många asiatiska restauranger och supermarkets (vi har massor av studenter från Kina och Japan), men nu finns det ännu fler, och framförallt bara ploppar det upp bubbelteställen, Bubble tea. Jag har aldrig hört talas om detta innan, finns det i Sverige? USA?

En liten park mitt i city

Detta är ett litet gömställe när man har en dag i stan och vill vila ut. Ligger mitt i smeten mellan Fargate och Barker's Pool. En oas.