Trött, och lite sjuk, är jag idag. Kroppen blev kanske sol-chockad. Jobbat har jag ändå, och många andra har ringt in sej sjuka, så jag har måst övertala annan personal att jobba länge, längre och längst. Sånt tycker jag inte om. När folk säger ja till ännu mera övertid är det nästan så att jag börjar övertala dem att säga nej. Själv har jag en hel del hipp som happ pass extra den här veckan, och jag kan ju inte gärna ringa in mej sjuk till mej själv. Ibland är det ett mycket otrevligt jobb, att vara personalansvarig.En uppmuntran iallafall, är att det fanns prinsesstårta på Morrisons! Nästan prinsesstårta, det var bara vaniljkräm i, inga hallon. Men jag blev lite lyckligare, för en kort stund. Sen läser jag Edith Södergran och funderar på livet. Livet är den trånga ringen som håller oss fången, den osynliga kretsen, vi aldrig överträda, livet är den nära lyckan som går oss förbi, och tusende steg vi icke förmå oss att göra.
Det ligger mycket i det, tänker jag.
5 kommentarer:
Hoppas det inte bryter ut nåt, ta Kan Jang om du har, extra vitaminer, pressa citrus i mängd, vila tänkte jag skriva men det ser inte ut som du kan det, du får sova på nätterna ändå. Puss allra käraste dotter.
Många är halvkrassliga numera .., det märks tydligt i affären.
Krya på dig, Anna!
Tack :) en konstig tid att bli halvkrasslig på tycker man, när det blivit varmt och man är utomhus mer ...
Nej, fy, det där lät inget vidare vill jag säga. Jag hoppas verkligen att du mår bättre, att prinsesstårtan gör susen också...
Prinsesstartan ar uppaten ... Jag mar kanske liiiiite battre :)
Skicka en kommentar