Juli

Upp och ner, ner och upp, har den här månaden känts. Mycket praktiskt har ordnats upp. Jag känner förväntan inför nästa månad. Jag har kunnat vila utan tankar som ständigt snurrar, iallafall i små perioder. Hettan började bli nästan olidlig här i slutet av månaden. Jag har badat så mycket. Min lilla katt fick äntligen somna in och det känns som att det är som det ska, att hon vilar i Sheffield. Allt som hänt det senaste året börjar sjunka in och bearbetas. Jag ser fram emot vardag och lite högre luft och att få utmaningar. Inte behöva bevisa vem jag är utan bara vara den jag är. När jag läser om problemen och bråken om Brexit så kan jag bara låta det rinna helt av mej. En annan tid, en annan värld. Jag ömsar skinn och blir så sakteliga mej själv igen.

Tystnad och stillhet

Ute i skogen. Solen skiner och sjön är spegelblank och inte en människa syns till när jag simmar över den. Grillar med goda vänner och pratar om livet. Det här med att flytta till Sverige börjar kännas som ett mycket bra beslut.

Röda stugor

Hembygdsgårdar kan vara det bästa som finns! Jag kan tänka mej att flytta in i vilken röd liten stuga som helst. Vad ska man med så stora hus till nuförtiden?

Skogen

Första gången jag går en ordentlig skogspromenad i Sverige nu så blir jag så tagen att jag måste stanna upp en stund. Doften av barr och kottar och bär har jag inte känt på så länge och den frammanar så många minnen. En helt vanlig skog, en helt vanlig dag. Att den lyckan kan vara så ofantlig. Villkorslöst får jag vandra här. Det är min skog lika mycket som alla andras och ingen kan ta den ifrån mej.

Livstid

Ett besök i Fagersta blev det förra månaden. De har denna roliga kommunslogan: här får du livstid! Och det fick jag verkligen. Sol, bad, mys och god mat. På tåget sista biten var det nästan tomt. En skön kontrast mot den knökfulla pendeln.

Götgatan

Här är det ett tempo som jag de första dagarna knappt klarade av. Folk såg himla hippa ut tyckte jag, ja en del såg bara ut kan man säga också. Men det har bara gått ett par månader och nu stegar jag fram här ganska raskt och tycker att jag är relativt hipp jag med.

And-ligt

Jag kan tala med ekorrar, fjärilar och nu verkar det som att även änder och paddor sällat sej till den skaran. Djur är ofta helt orädda för mej. Det är kanske någon våglängd vi har gemensamt.

Departure

I have often pondered about the meaning of mercy. One day it was explained to me.

It was in an unexpected form. A chin in the air, urging to be scratched. A decisive stare that locked my eyes and stole my heart.

This one, with bad kidneys and no teeth and a poor appetite. Old and weak and a little nervous. The cat shelter refused to accept payment for her. For a long time I thought this was mercy: Compassion. 

A few years on in her presence I learnt that mercy is to first of all acknowledge a gift and then to fully accept it. Mercy is love in its purest form. It is free and unconditional. It is the air and the sun and the stars. We do not wake up and earn them, they are there. Regardless of what we do they remain.

She found a home and took my bed. I read the passage about trust in Matthew 6:26, the one about if the little birds are looked after who do not plant or harvest, why would not we be. I heard her say if humans are loved, who cause so much trouble and angst and hurt unnecessarily, why would not I be. It humbled me and I was her servant along with many other people who had the pleasure to meet her.

That is not to say that she did not give - she did. She watched over me many nights. Her purring in my ear and head brushing against my cheek in the darkest times reminded me to focus on the mercy I already had. That life is unfair but also full of kindness.

She was a gift, and instinctively knew her worth. There to be loved. And so easy to love was she.

Goodbye, little cat.

Skansen

Sommar på Skansen med en barndomsvän. Jättefint var det! Det är bara för gulligt att katterna har en egen lägenhet. Och av alla ställen att sova på så valdes mitt på kökssoffan.

Arkitektur

Varför man bygger svarta hus i Stockholm city förstår jag inte. Stora svarta fyrkantiga lådor bland allt vackert. Fler verkar det bli dessutom.

Sopsortering och miljömedvetenhet

Sopsortering är på en annan nivå här. Både ute längs gåvägar och där man bor, så sorteras det. I England började det komma några enstaka sopkorgar som delade upp plast och resten. Hemma hade vi bara glas och papper och resten gick till brännbart. Nu är det en hel del mer att tänka på. Jag är glad för det men tänker samtidigt på hur andra länder gör. Miljömedvetenheten här är helt annorlunda. Jag har inte heller hört tals om någon klimatförändringsförnekare här. Även det en stor skillnad från England där stämningen är lite trumpsk.

Out of the frying pan into the fire

I sat by one of our lakes nearby this afternoon and the sky suddenly became full of dark clouds. For about an hour or so the heat was a little more bearable. But there were only a few drops of rain. They evaporated before even hitting the ground.

There are fires all over Sweden. Polish fire trucks are en route to help us. Many other countries are helping too. There is something in the air other than smoke - of kindness and collaboration. A feeling of appreciation to be a part of Europe. I wonder if it will affect the election this autumn.

I can hear thunder far away. It is an ominous atmosphere. My time in England an open wound. May we choose a different path.