Jag tänker på den diktraden varje april. En månad av kontraster är det verkligen. Vinter, vår, knoppar som brister, omtumlande på många sätt. Plötsligt en sommardag. Extremt mycket jobb och övertid. Glimtar av evigheten. Påsken med kärlek och död. Korset i stål utanför stadshuset.
söndag 30 april 2017
lördag 29 april 2017
fredag 28 april 2017
torsdag 27 april 2017
onsdag 26 april 2017
Ett motto på Yorkshire-dialekt
tisdag 25 april 2017
Den lilla staden Shipley
Då och då så åker jag på kurs till den lilla staden Shipley. En oansenlig liten plats med gröna kullar runtom. Här var jag, liksom i Doncaster, stans enda turist.
måndag 24 april 2017
söndag 23 april 2017
Påsken kom och den gick
Det går så fort nu, påsken flög förbi i all hast. I tisdags var jag inne i stan en kort sväng och jag såg att korset av stål med alla små träkors runtom utanför stadshuset hade bytt skepnad. Det är första året jag sett att de gör så, byter ut korsen mot påskliljor. Så vackert. Här kan man se ett inlägg från förra året då jag fotade träkorsen.
Påsken är en tid då jag brukar filosofera en del och tänka på innebörden av denna största av högtider. I år har jag inte hunnit med det alls. Jag läste de vanliga bibeltexterna, diskuterade lite med några kollegor, en är ortodox och en är katolik och vi jobbade ihop både Easter Sunday och Easter Monday, och jag sa att det som lyser starkast för mej i år är den lilla meningen som ängeln säger när graven är tom: Var inte rädda (Matt 28: 1-10). Jag tycker också så mycket om att det är till kvinnorna som ängeln vänder sej och ger detta budskap, medan vakterna darrar av skräck, dessa män med makt. Var inte rädda är något som änglarna verkar säga ofta, även till herdarna och till jungfru Maria. Var inte rädda. Det räcker så.
Påsken är en tid då jag brukar filosofera en del och tänka på innebörden av denna största av högtider. I år har jag inte hunnit med det alls. Jag läste de vanliga bibeltexterna, diskuterade lite med några kollegor, en är ortodox och en är katolik och vi jobbade ihop både Easter Sunday och Easter Monday, och jag sa att det som lyser starkast för mej i år är den lilla meningen som ängeln säger när graven är tom: Var inte rädda (Matt 28: 1-10). Jag tycker också så mycket om att det är till kvinnorna som ängeln vänder sej och ger detta budskap, medan vakterna darrar av skräck, dessa män med makt. Var inte rädda är något som änglarna verkar säga ofta, även till herdarna och till jungfru Maria. Var inte rädda. Det räcker så.
The lightest shade of green
Detta är det absolut vackraste jag vet i hela världen. Den första grönskan, de ljusgröna lövträden. I de mjukaste av solstrålar, de allra sista.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)