I födelsedagspresent fick maken en teaterbiljett av mej - vi gick och såg musikalen "Blood Brothers" på Lyceum igår kväll. 
Ja musikal och musikal, det här var mer ett drama med sång. Det var mycket tragik och mycket dialog som lät trovärdig och det var så långt man kan komma ifrån lallande pratsjungande om ingenting som Måns illustrerar i det här klippet:Jag blev ganska överraskad att man drogs in så i handlingen och riktigt svettades över hur det skulle sluta, trots att man anar det redan i första scenen. Föreställningen var helt slutsåld och fick stående ovationer av publiken och har fått fina recensioner. Jag tyckte att de sjöng alldeles gåshudsframkallande och det var extra roligt att det handlade om 60-talets Liverpool som jag har läst ganska mycket om. Skriven på 80-talet då det var hårda tider i England är den relevant i dagens finanskrisstider igen, och sensmoralen om klassamhällets konsekvenser är tidlöst. Det här är en av de finaste låtarna från Blood Brothers:
Om ni får tillfälle, se den här musikalen - även ni som vanligtvis inte gillar musikaler, den här är för er.
4 kommentarer:
Vad roligt även om den är väldigt verklig, sorgsen och dramatisk så roligt att det framförs så bra! Ja mor din älskar musikaler till skillnad från film där det bara blir någon mycket noga utvald:-). Hur länge går den i Sheffield?
Om jag har fattat rätt så var det sista föreställningen igår!
:-) ja då var det i alla fall bra ni hann se den!
Ja det är en känslosam musikal.
Skicka en kommentar