Lussebak!

Igar natt bakade jag lussebullar och fros in dem i sma pasar sa man kan ta fram nagra da och da fram till jul. Jag foljde ett gammalt bakknep for att fa dem saftiga (lussebullar blir latt torra): Spara halva mangden smor och en tredjedel av sockret och ha i EFTER att degen har jast. Det funkade! Sen galler det att, precis som med pepparkakorna, att ha i minimal mangd mjol. Jag rekommenderar att man vager mjolet istallet for att mata det, eftersom mjol packas ihop och man latt har i mer mjol an man hade tankt sej.

Den storsta utmaningen for mej har pa on var jasten - engelsmannen har inte farsk jast. Nar jag har fragat efter det brukar personalen vanligt beratta for mej att titta har, valkommen till nutiden, nu finns det torkad jast! Torkad jast ar krangligare och blir inte lika fluffigt. Det galler ocksa att man har EXAKT ratt temperatur till degvatskan: For farsk jast ar 37 grader perfekt, till torr jast behover den vara lite varmare an fingervarm, alltsa 40 grader, for att aktiveras. Annu varmare temperatur - ja, da forstors jasten och degen ligger dar platt och dan. Men jag lyckades och degen poste och poste sadar vackert over kanten.

Ett annat tips: Ha i lite lite salt i det uppvispade agget till penslingen sa blir det blankare och snyggare yta!

Appropa jast, jag och Tomas hade en diskussion i detta spannande amne forra aret, och den farska jasten ar verkligen nagonting att varna om och nagot riktigt rart och ovanligt! Norrmannen importerar farsk jast fran Sverige, dar all jast produceras av Jastbolaget. Hall hart i jasten!

Glad forsta advent!

Skapelsen!

Ja, sa har blev det alltsa, pepparkaksbakandet. Och det blev inte sa Rudolfhysteriskt, endast en smarre brannblasa pa lillfingret av det smalta sockret. Ca 6 timmar tog det, och da hann jag gora den lilla lilla stugan, 250 bockar, gummor, gubbar, grisar, stjarnor och hjartan samt 5 upphangningshjartan och sa kristyren och dekorerandet. Jag blev mest nojd med de sma ponnysarna! Utan att riktigt tanka pa det sa gick kristyren till stugan och sladen i svenska flaggans farger ... Det var det dar med hemlangtan ja. Jag blev riktigt nojd med ekipaget, visst ser det ut som att de stretar fram i motvind i snon?

Jag rekommenderar alla som anda ska baka pepparkakor att testa att gora egen deg! Det ar valdigt enkelt, det jobbiga ar att baka ut den, och ska man anda gora det jobbet kan man ju se till att pepparkakorna atminstone kommer smaka riktigt gott. Degen rors enkelt ihop med forst rumsvarmt smor, sirap och socker, sedan kryddorna och bikarbonaten, sist vattnet och mjolet. I en del recept ska det vara mjolk, jag tycker det blir bast med vatten. En sa enkel deg som mojligt alltsa, sen beror det pa teknik nar det galler kavlande och graddande hur bra resultatet blir! Lat degen vila over natten i kylen, sen kan den sta dar i veckor och man kan baka ut lite kakor i taget om man vill (sjalv foredrar jag ett enda stort projekt sa e det overstokat sen). Jag har alltid extra kryddor i mot vad det star i receptet. Tank pa att ha extra mycket mjol i till kakor som ska sta framme som dekoration sa att de inte mjuknar. Kakor att ata mar bast av sa lite mjol som mojligt. Lycka till!

Mor Anna

Linsen ar los!

Idag har jag haft en san dar dag nar man utrattar arenden. Jag kraver inte sa mycket av livet och upplever sadana har vardagliga saker som fornojsamma och lugnande, och lite gammaldags pa nagot satt: Man gar till stora staden for att ordna upp saker och ting och sedan gar man hem och ser till sin pepparkaksdeg, exempelvis. Jag har kopt en speciell lyxig mjolk fran Jersey med lite gradde kvar i, liknande den Gammaldags mjolken i Sverige, som jag ska ha till lussebaket pa sondag. Pa etiketten star det en piga i 18oo-tals klader och rosett runt midjan och vispar omsint i en traskal, bara det ingav lust att baka (eller att bli en piga pa 1800-talet).

Jag har varit hos optikern, bokhandeln, vardcentralen, apoteket, mataffaren (kunde ha valt att ga till slaktaren och gronsakshandlaren separat for att gora det hela ytterligare pittoreskt men sa mycket tid hade jag inte), puben och naturligtvis till posten. Optikern for att jag igar kvall helt enkelt tappade ena linsen till mina glasogon, det var mycket hapet (min man sa 'Det ligger glas i sangen!!!' och forst da insag jag att jag bara hade full syn pe ena ogot - jag hade kommit hem fran ett 24-timmars pass pa jobbet och sag dimmigt anda) men nu ar det fixat. Mitt lokala apotek gillar jag och ar en regelbunden kund dar och det ar alltid lite mysigt att bli smapratad med och igenkand. I England ar apoteken privata och mana om sina kunder. Pa puben intog jag den engelska nationalratten Tikka Masala Chicken (ar det sant att denna ratt inte existerar i Indien och ar gjord med Heinz tomatketchup?) med en dros gubbar som ALLTID sitter dar och vars ol verkar vara i flera hundra timmar. Sedan gick jag alltsa till posten, vilket var det jag egentligen ville komma fram till. For att helt forsta varfor detta ar roligt borde man lasa inlagget Posten har forst.

Scenario: Det ar valdigt lang ko. Nastan bara asiatiska studenter med en oandlig mangd julklappar och mongram som ska skickas hem, och kommunikationen mellan dem och kassorskan ar minst sagt 'blistandle'. Bara tva luckor ar oppna, och over den ena luckan star det en stor skylt med TRAINEE - NO COMPLICATED AREAS OR TAX RETURNS OR PASSPORT APPLICATIONS! och en svettig kvinna sitter just nu innanfor luckan och forsoker forsta frimarkssytsemet OCH utfragningssystemet med om man har brev i breven samtidigt. Den andra kvinnan forsoker forklara systemet med att skicka pengar till Asien for asiaterna, det tar fruktansvart lang tid.

Det blir da nastan min tur. Jag ska posta ett brev till Sverige, ett till Tjeckien och ett till Sheffield, vilket kandes lite symboliskt for mitt liv sa jag stod i lugn och ro och funderade over detta tills kunden framfor mej fangade min uppmarksamhet. Hon star o ko till den arbetstranande kassorskan och har ca 10 stycken paket av varierande storlek som hon ska posta. Hon har en tydlig accent och later som Arnold Swarzenegger i falsett.

Arnold: I want to send this by airmail to Austria.
Kassorskan: Are there any letters inside?
Arnold (ovetandes om att det enkla svaret ar NEJ): Yes.
Kassorskan (svettig): OK then I have to work this out according to a different chart.
Arnold: *stirrar undrande men tanker formodligen att whatever bara jag far ivag mina paket*
Kassorskan snurrar pa sin snurrstol och bladdrar i olika parmar. Could you put it on the scales please?
Arnold lagger pa paketen i tur och ordning pa vagen.
Kassorskan: Oh no! You have to take it one at a time!
Arnold lagger pa ett brev. Kassorskan snurrar runt och tittar i en ny parm och har till slut kommit fram till priset pa ett brev med brev i till Austria. Arnold tar bort paketet.
Kassorskan: Oh sorry I forgot to look at the scales could you put it on again please, I'm so sorry.
Arnold lagger pa brevet igen och tanker kanske 'at least don't mention the war!'.
Proceduren upprepas nu och gar lite fortare for varje paket, aven fast Arnold far betala massvis av extra pengar for att hon har brev i paketen. Till slut ar det bara tva paket kvar.
Arnold: These two last ones I would like to post by surface mail.
Kassorskan: *panik* Surface mail??
Arnold: Yes, surface mail. To Austria.
Kassorskan: But that's ... That's impossible?!
Arnold: Sorry? (the war! The war!)
Kassorskan: But Australia is not connected to Europe it's ... it's impossible. It has to go by airmail.
Arnold: I'm sending them to Austria, not Australia!

Det kan kanske ha blivit slutet pa kassorskans karriar inom posten ... Arnold blev ganska sur ocksa. Mycket dalig stamning pa posten idag! Men jag borjar forsta mer och mer varfor det finns en tendens att lagga ner postkontor.

Dags nu da att aterga till pepparkaksdegen! Forhoppningsvis blir det en bild pa kreationen imorgon. Jag har sagt at maken att han inte far komma hem ikvall innan tidigast nio, eftersom pepparkaksarkitektur kraver noggrann precision och lugn och ro. Maken gick med pa detta utan problem och minns kanske att jag inte ar varldens trevligaste nar jag pysslar och att det kan vara skont att slippa nan som ryter 'GA INTE IN I KOKET!!! VAD SKA DU HA, JAG GER DEJ DET STANNA DAR DU AR AKTA PEPPARKAKSHUSET!!!' Tank Rudolf, Sunes pappa, nar han kokar knack. Det ar jag ikvall. Titta pa detta, och var glada att jag bor langt bort pa en o!

Att rucka pa traditioner

Sahar i juletid blir folk ofta riktigt traditionsbundna, aven de allra modernaste, individualistiska manniskor. Jag ar naturligtvis en av dessa, forstarkt av att inte befinna mej 'hemma'.

Den engelska julen skiljer sej pa ganska manga vis fran den svenska. Allt det enkla, fran bondesamhallets dagar, ar borta, medan vi i Sverige nastan maniskt framhaller detta. Finns det fortfarande de som lutar fisk pa Anna-dagen den 9e december? Mycket mojligt. (Fredrik Lindstrom har tagit upp detta syndrom i sina program om svenskhet - midsommar? Nej vi ska ta det lugnt, vi ska ut till ett torp utan el och vatten, bara ta med oss lite egeninlagd sill och hemodlad potatis, inga problem, det blir enkelt i ar). Galenskaparna har gjort en rolig sketch pa detta tema: Pyssel och Papp. Bland annat ar det tva tanter som stoper ljus. Har ni stopt dessa sjalva, undrar programledaren. Nej dom, dom har vi kopt, svarar ena tanten. Det e bade enklare o snyggare o billigare.

Ja, just enklare och billigare har engelsmannen tagit fasta pa. Allt handlas fardigfabrikat, och en fardigfylld kalkon knuffas in i ugnen. Klart! Folk handlar nagot rent vansinnigt, bade mat och julklappar. Jag ar anda van vid att bo i en galleria i juletid, och det ar ingenting mot kophysterin i England. Sheffield ar nog dessutom mindre grasligt an manga andra engelska stader. Dessutom kan engelsmannen inte ga sarskilt langt, utan tar bilen, resulterande i uppemot 8 timmar langa bilkoer dagarna fore jul. Forra aret var jag en dag fast pa en buss i 4 timmar med en autist (att ga hade tagit ca 1 och en halv timme). Sen vantade jag i 2 timmar i osregn pa bussen hem.

Att pyssla hemma ar nagot som engelsmannen inte agnar sej sarskilt at. Alla fester sker anda pa puben. Det racker med lite glitter som hangs upp ganska godtyckligt. Pyntet i affarerna ar ofta i bjarta farger, mycket plat och plast och bjallror, nastan inget tyg eller halm. Tomtarna ar inte roda och gra med langt skagg, utan tjocka och rodrosa. Utan mitt julpynt hemifran och fran IKEA i Nottingham skulle det inte kannas som jul!

Pa sjalva julafton ar det ingen i England som gor nagot sarskilt. Det ar ju dan fore dan har, sa affarer ar oppna som vanligt. Julafton forra aret jobbade jag och var pa en 4H gard och matade far. Pa juldagen dock, ar ALLT stangt. Man kan inte se en enda manniska ute. Engelsmannen oppnar alla julklappar pa morgonen, de tittar inte pa Kalle Anka, de ater en ganska normal mangd mat, de dansar inte kring granen, de rimmar inte pa paketen.

For mej ar det pyntet och maten som ar viktigast. De andra traditionerna struntar jag i. Jag har dessutom blivit lovad att fa vara hemma pa julafton i ar, och med en svensk julskiva, nagon form av griskott och halmjox i granen kommer jag vara nojd. Enligt psykologerna sa ar julen ett av de viktigaste momenten i en utlandssvensks liv, och faktiskt forskningbaserat att det ar da hemlangtan ar som varst! Mycket riktigt reste jag hem den forsta julen, men har nu snart klarat av 2 jular i England. Det ar bara att googla utlandssvensk + jul sa ser man att fenomenet ar utbrett. Tydligen kan processen att flytta utomlands liknas vid den psykologiska stress man kanner om nagon narstaende gar bort, oftast som varst efter ca ett ar. Det stammer kanske, forra hosten var valdigt jobbig. Men sen ar det ocksa sa att ju langre man bor borta, ju svarare blir det att flytta hem, for da borjar hela processen om igen.

Kanske, om ett par ar till, har jag ceriserosa platkulor med bjallror i granen!

Sol ute, sol inne

Mitt i mitt D-vitaminatande och makens ljusterapilampande sa har det blivit soligt ute. Det ar man da inte bortskamd med i England och sarskilt inte sent i november. Jag forevigade utsikten mot den blaa himlen fran balkongen.

Ha en trevlig dag!

Konsten att aka buss

Sheffield ar en valdigt backig stad. Idag har jag akt upp till stadsdelen Crookes, som verkligen ligger pa ett berg. Effekten av detta blir att bussarna gar tomma nerfor berget in till stan, men ar knokfulla uppfor berget hem ifran stan. Det ar helt ohyggligt jobbigt att aka dessa bussar. Jag har avhandlat problemet Engelsk Buss forr pa bloggen men kvallens upplevelser kraver en extra gnallsession.

Projekt Buss (uppfor ett berg)
Forberedelse: Ha information vart bussen gar och vilken tid, eftersom denna vasentliga information ofta inte finns pa busshallplatsen. Observera att bussen anda inte kommer att komma i tid.
1. Ha reflexer pa dej overallt (finns ej att kopa i England vad jag sett, om man inte vill ha en hel reflexdress pa sej vilket kan kannas aningen overdrivet). Annars kor bussen bara forbi i morkret. (Har hant alltfor manga ganger for att tontfaktorn med reflex ska kannas helt ok.)
2. Vinka till bussen. Ut med hela armen. Sluta ej forran bussen stannat och oppnat dorrarna. Se till att anvanda ratt styrka pa glasogon om narsynt sa att man hinner vinka till bussen i tid.
3. Var uppmarksam eftersom en annan buss latt kan slinka forbi den buss som rakat stanna pa hallplatsen (som man inte vill aka med). Kraver att man springer forbi stillastaende buss och gar ut i gatan och vinkar till den buss man vill ha.
4. Iaktta och respektera det engelska kosystemet. Exempel: Du ser din buss komma bakom de tva andra bussarna som stannat vid busshallplatsen. Du koar med tre stycken pensionarer. Du ar den enda som kan hejda bussen i tid och rusar darmed ut i gatan och vinkar och sager till bussen att stanna och vanta pa pensionarerna, som ska ga pa FORE dej och i den ordning de anlant till busshallplatsen.
5. Halsa och tacka busschaufforen for biljetten.
6. Trang dej forbi genom gangen dar det star engelska ungdomar for att det e tufft att sta i gangen och ocoolt att sitta. Mycket irriterande eftersom engelska bussar bara har en enda oppning for bade av och pastigning, den vid chauforren (beror detta pa att folk bara ar arliga i Sverige och betalar fast busschauforren missat en stiga pa? fast hur manga ganger har man inte sett folk stiga pa och ropa 'barnvagn! gratis!' fast det helt sakert bara ar matkassar i den). Barnvagnar, rullstolar och rullatorer ska in och ut har och genom och forbi och fram mellan Vicky Pollardsarna vid gangen. Forsok hitta en plats. Le mot den du satter dej bredvid (dom kan dessutom borja prata med dej utan att vara paverkade av olaglig substans). Varning: Folk kan valja att satta sej bredvid dej aven om det finns helt lediga 2sitsare runt omkring. Det ar inte farligt.
7. Plinga OCH ga och stall dej vid busschauforren (knola dej ut genom gangen av tonaringar) infor avstigandet; plingar man bara antar chaufforen bara att man plingat av misstag och kor forbi. Lesson learnt the hard way. Utveckla balansformaga att ga och trangas samtidigt som bussen stannar tvart och girar. Sag 'sorry' hela tiden.
8. Nar du gar av, sag 'thank you' eller 'ta' eller 'cheers' till chaufforen for den underbara resan.
Notera: Det finns fler bilar an vagar i England sa en 15 minuters promenad kan med buss ta flera timmar.

Jag gick naturligtvis hem nerfor backen, och funderade pa saker som varfor man inte kan fa nerforsbacke pa lopband och om det gar att ga baklanges at fel hall i uppforsbacke pa lopband och om det kanns som nerfor da och hur dumt det skulle se ut.