Svt

Svt har gjort det igen, förgyllt min kväll med flera bra program. Tittar ikapp Pappas Pengar, och avsnitt nummer 4 är verkligen roligt, man anar inspiration från en viss familj vars efternamn börjar på B.


Jills veranda var ett fint program med intressanta människor, historia och fantastiskt bra musik. Ser fram emot nästa avsnitt.


Och Sapmi sessions var riktigt bra, och vilken fin låt det blev!

Källaren

Källartrappa

Jag har fortfarande inte varit nere i källaren. Tycker att den är superläskig. Det är sånna gånger det är bra att ha en man. Det, och att bli gamla tillsammans, som Kristina Lugn sa i Skavlan. När man har varit gift i en femtio år sådär, och man har varandra, ja då är det belöningen för att man har stått ut genom åren, för äktenskapet är ju ingen lek. Så oerhört rätt hon har i det. Att få vara gammal tillsammans med någon, det är nog bland det finaste som man kan uppnå i livet.

Nya stjärnor

Alltså det här gänget, som jag hittade av en slump, skulle platsa i vilket humorprogram som helst tycker jag! Skrattar varje gång. Inte mest åt hur de har fångat dialekten, men hur de har fångat en svensk själ som ska ha främmat, med kärlek i botten.

Det är sånna som mej ni äter till jul

Nej usch, jag håller mej till julskinka tror jag. Jag känner mej faktikt helt livrädd för den här. Ankor däremot, ack så söta.

Vick, vick, vick

The Animal Farm

Tidig morgon vid Graves Park Animal Farm. Jag och maken matar får för glatta livet och har riktigt roligt. De är hur tillgivna och söta som helst. Rätt som det är slänger sej en vit hals högt över alla fårskallar och når pappmuggen med mat. Det är en synnerligen trevlig lama som utstrålar en alldeles oemotståndlig blandning av högfärdighet och snällhet. Den är lugn och elegant och tuggar stilla och metodiskt där högt över alla slafsande fårmunnar som går runt runt medan de väntar på mer. Sen skrider den bort till sitt hörn igen. Någonting väldigt komiskt över det hela. Fast jag gillar nog ändå fåren bäst.

Äta, äta. äta.

Alla får var först helt ointresserade av oss ...

... utom det här, som kom och sa hej på en gång.

Det är ju någonting speciellt med denna, vi får kontakt, det ser ju vem som helst.

Är det inte indianerna som säger att alla har ett kraftdjur som man träffar på någon gång i livet. Jag tror mitt är ett får.

Ser ni, här ler fåret mot mej. 

Kaninhög.

Marsvin i form av boll.

Kycklingar.

Hö är gott!

Oj vad jag når, ingen brådska, inga problem.

Om det är sol kan jag tänka mej att komma ut.

Gott och konstigt

En middag som blev alldeles otroligt god, och så en efterrätt som var ... konstig. Bailey's-tårta. Rekommenderas inte alls. Det var sockerkaka med Bailey's i, helt enkelt. Och en underlig glasyr ovanpå. Den såg iallafall fin och festlig ut innan man smakade.

En morgon i januari

Regn och storm övergår i blekt solsken. Två skator sitter blickstilla och existerar på en vissnad häck. Kullarna böljar i horisonten. Vintern är inte vit, den bara är. Ett mellanläge.