torsdag 19 november 2015

Den där känslan i november ...

Mörkt när man vaknar, mörkt när man kommer hem ... Man vill väl bara lägga sej såhär med pannan i en kudde ibland. Är man en katt så kan man göra det också.

Kollar lite ut genom fönstret, eller kanske på porträttet av henne själv
Äsch, inget att se. Väck mej när elementen är på igen tack.

6 kommentarer:

Monica sa...

Åh vad hon är söt:-)

Steel City Anna sa...

Mamma: valdigt sot. Sarskilt nu nar hon ar vinterfluffig och med en liten, liten mage ;) valdig aptit hon har fatt. Glad jag kollade allt hos veterinaren annars hade jag nastan oroat mej.

Annika sa...

Vad skönt och mysigt det måste kännas att vara katt...awww....
Gona ner sig i filtar, bli klappad av människor, få god mat, sova när man vill, hahaha.
Gosiga fina katter, love'em!!

Steel City Anna sa...

Annika: haha ja, vore inte dumt!

Anonym sa...

Så gosigt det ser ut!

Steel City Anna sa...

Lena i Wales: man blir lite avundsjuk :)