Det har blivit kallt, riktigt kallt. Sådär så att det för första gången på länge biter i kinderna och man får den där vita ansiktsfärgen med lysande röda äppelkinder. Det regnar inte så mycket, det är torr, blåsig kyla, mer som Sverige än England. Jag tycker om det. Fukt är det värsta jag vet. Isblå himmel. Blek sol. Och bara ett par löv är kvar på träden. Nu är vintern på väg!
3 kommentarer:
Underbar bild! Man förstår precis känslan.
Det är sådana dagar det behövs en sån mössa jag köpte av den vackre fransmannen;-)
Mamma: Så kallt är det inte ;)
Elisabet: Tack!
Skicka en kommentar