Jag brukade jobba många tidiga mornar för ett par år sen, med start klockan sju. Nu händer det någon enstaka gång. Det är något särskilt med ljuset på morgonen. Tystnaden, staden som vaknar. Jag brukade hata att gå upp så tidigt men älska morgonpromenaden genom stan. Kanske blir jag på ålderns höst en sån som vaknar tidigt?
3 kommentarer:
Vacker bild ...., och först nu upptäcker jag att ni har spårvagn i stan, men det har du nog berättat om ,-)
Din morfar älskade de tidiga mornarna och gjorde utflykter i skog och mark på helgerna, först hade han ställt in en frukostbricka till mormor, jag var med tidiga mornar då och då som barn och tittade på växter, daggdroppar och spindelnät men numera är jag rätt morgontrött;-)
Elisabet: Jag tycker mycket om att åka spårvagn och det har jag nog nämnt :)
Mamma: Sån kanske jag också blir :)
Skicka en kommentar