Vem är du, vem är jag ... jag hittar lådor fulla av teckningar. Jag har ingen aning om vilka det är på bilderna förutom Picasso. Jag har inte ens någon större aning om vem den femtonåringen var som målade så mycket. Jag hade glömt hur kreativ jag var. Skrev konstant, böcker och dikter som jag nu slänger, i stora drivor. Jag visste ovanligt mycket om livet tidigt. Eller det gör man som ung. Nu vet jag att man vet så mycket lite. Det är skönt att rensa och kasta bort det man kan så blir det lättare att gå. Fast teckningarna sparar jag.
5 kommentarer:
Jag hade en sån där utrensning innan jag flyttade till NY och samtidigt som det var sentimentalt så var det ändå skönt att slänga lite bagage. Förutom fina teckningar etc som kan påminna en ibland när man glömmer hur kreativ man kan vara!
Trillingnöten: det var hemskt skönt! Ska verkligen ha så lite saker som möjligt resten av livet :)
Så mycket fantastiskt fint du målade och tecknade, glad att du sparar en del i alla fall. Kan ju bli aktuellt med en utställning och då har jag sett hos de väldigt berömda hur man visar början, när de var barn, tonåringar o s v, säkert deras kära moder som sparat åt dem.
Mamma: hörde Alex o Sigge skratta åt Mandelas teckningar :)
Haha, ja lite så var det med de konstnärer jag såg också, ja inte skrattade men jag blev förvånad om jag säger så.
Skicka en kommentar