Regn

Denna underliga sommar hade jag nästan glömt bort doften av regn ... Blöt mossa under fötterna. Droppar mot fönsterrutan. Luften som blir frisk och svalkande. Det var en absolut ljuvlig morgon! Nu skiner solen igen, men hettan är borta. Kanske har den nu kommit till sitt slut.

Kvällarna är mörkare. Igår tänkte jag med ett uns av vemod på det, att det är ett år tills nästa sommar. Men sen kom jag på, som om det vore en liten fågel som sjöng plötsligt, att nästa sommar, då är jag också här, och får uppleva allting igen. Ännu har jag inte riktigt landat i att jag ska stanna här och inte ha några flera nattpass, ensamma dagar, räkna minuter av tristess, oro och ovisshet. Jag ska vara här, och om mitt liv bestämmer jag själv. Det är en glad liten fågel som sjunger.