Första intryck

Min första dag i mitt nygamla land. Det är hemskt jobbigt att resa nuförtiden, det tycker jag verkligen. Enorma köer i säkerhetskontrollen och ett himla bök med alla väskor och extra nervositet i och med att jag hade så¨mycket viktigt i dem, mitt liv, på ett sätt. Det var också extremt känslosamt att åka. Jag har aldrig stålsatt mej något så totalt inför något i mitt liv.

Det var fint att bli mött på Arlanda och det var fint med inflygningen över Sverige. Det var ännu ljust med pastellskyar och jag såg skogarna breda ut sej, åkrarna, gårdarna och alla sjöarna. Reste genom Stockholm och bland det första jag upptäckte var fru-går-man-skyltar på flera övergångställen. 

Jag sov inte en blund på hela natten. Jag tyckte mej se en skugga av min katt på morgonen och sträckte ut min hand för att stryka henne över ryggen och svansen. Mindes vart jag var efter ganska lång tid.

Idag tänkte jag på så bränt gräset är överallt och att det är en ovanligt het försommar. Det har inte regnat på länge. Jag tänkte på grönskan i England som jag tagit för given men ofta fått kommentarer om här på bloggen. Hur man alltid, närapå varenda dag, känner regn i luften och det kommer en skur eller ett skyfall. I onsdags morse regnade det så att det studsade en meter tillbaka upp från asfalten.

Jag tänkte säga någonting som inte borde sägas högt på svenska till mamma men kom på i sista stund att här förstår ju alla mej. En kort sekund tänkte jag att så många svenskar det är här. Hjärnan ställer om sej långsamt. Jag måste börja med allt administrativt och förhoppningsvis lätt byråkratiskt så snart som möjligt men just nu är det tillräckligt att bara existera överhuvudtaget. Det är som att gå med vatten upp till midjan. Trögt och tröttande med minsta lilla beslut. Jag har just också avslutat min stora lista med allt som behövde checkas av i England. Lite försiktigt har jag börjat kika på jobb iallafall.

Det slog mej när jag satt och tittade på folk i centrum att folk går så målmedvetet här. Det där kluckande sorlet finns inte för även samtalen är mer styrda, mindre impulsiva. Det är mindre äldre människor ute, och folk generellt är himla hurtiga och spänstiga. Inne i mataffären blev jag påmind om hur dyrt det verkligen är här och hur mycket och fräscha grönsaker det finns i England. För en veckas grönsakspeng där kunde jag här köpa en enda ekologisk avocado. Jag såg sen ett litet berg av strömmingsfileer för 23 spänn och blev glad igen. Det var det för nu!