Vissa ställen blir som hemma. Just den här lilla gångvägen längs med en järnväg kände jag mej trygg med. Jag är uppväxt med att gå längs järnvägen, höra pendeltågen. På nätterna blev jag lugn av skuggorna i taket från fjärrtåg som susade förbi. En väg som man går på många gånger. I olika ljus och väder. Där ser man de första tecknen på att våren kommer. Jag minns tussilago i samma lilla sluttning på väg till centrum när jag var liten. Hur jag tittade efter dem. En trygghet, denna lilla väg, i en liten by så långt hemifrån. Annorlunda från det liv jag levt så länge. Alla tankar som var så tunga att bära. Jag tänker att snarare än att växa ur och upp så växer man i sej själv, med allt liv man hade framför sej som barn utan någonting att relatera det till och någonting att bära det i. I stor förundran och ofta rädsla. Man växer i sej själv och bär det liv man hittills haft på starka axlar.
6 kommentarer:
Vackert inlägg :-)
Strandskatan: åh, tack :) och välkommen!
Ibland undrar jag så hur det ska kännas för dig, nu, långt från det som i så många år var hemma. Jag minns ju hur fint du berättade om britterna och hur mycket du tyckte om dem och jag tänker att ..., hoppas att människor här nu är vänliga mot dig och omtänksamma, så där så du inte känner dig vilsen och ångrar dig.
Elisabet: ångra mej kan jag ändå inte, det tåget har gått :) jag är lyckligt lottad med att ha många vänner kvar här trots så många år i ett annat land. Sen generellt hur man blir bemött beror mycket på hur man själv är också. Det där som är så artigt och gullandet i England såg jag också baksidan av och till slut kunde det stå mej upp i halsen. Det skulle inte mycket till av skrapande på den ytan för att den skulle krackelera. Sen finns det såklart många genuina och varma människor, och riktig vänskap, men det finns det här med.
Kloka tankar och nog är det så att man växer i sig själv.
Kan man se utmaningar som en möjlighet att växa blir man starkare och starkare. :)
Jag kan relatera till det du skriver. :)
Anne-Marie: ja, mycket handlar om inställning och att känna sej själv och känna efter vad som är viktigt. Skönt att du kan det :)
Skicka en kommentar