måndag 14 maj 2012
Livet och döden
En kyrkogård som påminner lite om the General Cemetary men är högst levande. Det finns gravar från 1800-talets början fram tills idag. Och här blommar körsbärsträden ännu. Stark fågelsång. Ett barn åker sparkcykel över alla gravarna och jublar glatt. Ett gammalt par planterar minipanséer. En ensam herre hämtar vatten och visslar. Finklädda föräldrar har varit i kyrkan och ropar på sina sparkcykelåkande vildar till barn. Det hela är mycket vackert och jag nynnar på Såsom skörden förnimmer som har en fin text som man kan läsa här.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
7 kommentarer:
Vilken vacker gammal kyrkogård!
Så vackra kyrkogårdar och vackra gravstenar och monument det finns, och mycket vacker psalm!
Saltistjejen: Ja, den är jättefin!
Mamma: Den är fin :)
Jag är lite förtjust i kyrkogårdar så där...konstigt? Jag vet inte. Men de är vackra och fridfulla.
Det är ju tur att du är ung, jag skulle nog ligga på den där vackra och sinnliga kyrkogården om jag hade ditt schema!
Själv är jag slut på efter långa helgpass och jag blev så glad när den yngre C sa att hon undanbett sig dom längsta passen - hon orkar helt enkelt inte -!
Jag hoppas att du får dina lediga dagar och kan insupa kraft och glädje, Anna! Själv är jag fri idag och ska strax köra till Helsingborg och besöka tandläkaren.
Vilken härlig start på en ledig dag ,-))))
Underbar musik du länkar till och vi delar ju passionen för gamla kyrkogårdar. Gamla engelska kyrkogårdar, särskilt. Det måste väl finnas en klubb för oss som har det intresset? Liksom engelsmännen har de här sammanslutningarna för människor som handringer i kyrkklockor.
Trillingnöten: det är helt normalt :)
Elisabet: Det är intressant det där med vad folk orkar och inte orkar. De yngsta i min personal orkar nästan ingenting :)
Annannan: det finns det säkert :) I helgen var det ett litet sällskap i en park som stälde ut en viss typ av kaktusar i T-shirtar med kaktusklubb-logga på, det var fint tyckte jag :)
Skicka en kommentar