onsdag 14 mars 2018
Hoppet
En så mild kväll ikväll. Soluppgång när jag gick till jobbet imorse och solnedgång när jag anlände till katten. I trädgården upptäckte jag en gammal ampel som mitt ex sparat och i den hade påskliljor och primula från förra våren kommit upp igen. Det kändes så hoppfullt och lite som ett tecken. Jag saknar min gamla trädgård så mycket men jag saknar inte mitt gamla liv och det här nya livet ska nog bli rätt bra.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
Ja jag hajade till när jag såg blommorna och såg er trädgård, och så, javisst ja, det är det inte och det kändes konstigt och mycket kommer upp i tankarna, men det blir bra och lilla kissen är bara så go´ och du med, älskar er, puss och kram
Mamma: ja, det har varit ett så konstigt år och allt med huset gick så snabbt. Men det är skönt nu att det är över och trädgård kan det bli igen :) katten är ljuvlig alltid.
Skicka en kommentar