Griskultingarna växer så det knakar. Riktigt högljudda och grisiga är de, mamma Gris blev så trött på en kulting att hon tog den i örat och kastade iväg den så den landade upp och ner i lite hö.
Ett får kommer fram och hälsar. |
Mamma Gris och stora kultingar, nästan tonåringar kanske de räknas som. |
Små killingar under värmelampa. |
Så gulliga! |
Rolig stil på de här två. |
Sitter på en mindre kulting för att få mer mat ... |
Trött ... |
Killingarna ville hela tiden hoppa över dessa små hinder och hamnade så i de stora getternas mat ... |
Delad omvårdnad med fåren |
8 kommentarer:
Jakobs får och Jakobs getter, det är fascinerande och du skriver så bra om djuren. Väldigt söta de är de små killingarna och griskultingarna också. Djur är verkligen fina och intressanta! Så fina foton!
Ojoj, så söta de är! Man smälter ju och jag kan precis känna hur trött mamma Gris är på sina tonåringar! Been there, done that!
Mamma: killingarna ar otroligt sota och sa lekfulla nastan pa en gang. Lamm ar lite klenare liksom nar de fods, som sma yllehogar mest och darriga ben :) jag tycker det ar intressant hur en killing bara kan komma ut i livet och saga hej har ar jag och ar en get. Vi manniskor ar ju sa hjalplosa sa himla lange.
SÅ gulliga. Du får ta hem en killing, tror jag. Aww...
Sen kan den bli en bra vaktget när den växer upp ;-)
Supersöta ungar.
Ruta ett: haha ja visst gor man! Jag kande en sa stor omhet for den dar suggan :) forstagangsmamma ar hon ocksa.
Annika: du ma tro att jag ar sugen! De brukar salja killingar da och da nar de vaxt till sej. Kan man ha vakthund kan man val ha vaktget :)
Förstår att du trivdes bland djuren :)
Ser verkligen gulliga ut.
Har du nära till dessa gårdar med djur?
Anne-Marie: ja, jag bor tio minuter fran tva stycken :) det ar jag sa glad for!
Skicka en kommentar