söndag 22 januari 2017
Pettsonväder
När det är sådär riktigt grått som i boken Stackars Pettson, då kan jag ändå, liksom han och Findus, plötsligt gaska upp mej och se något riktigt vackert i det. De tre änderna som bara satt där på en trädstam och existerade, det tyckte jag var fint. Inom sej kan man höra en melodisnutt som vill bli sjungen, precis som Findus gjorde.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
6 kommentarer:
Det är så vackert alltid i naturen, en gåva är det verkligen.
Mamma: ja, och bade Pettson och Findus ar stora filosofer faktiskt :)
Så sant:-)
Härligt positivt tänkande, gillar det!
Fina bilder!
Underbart vårtecken i inlägg nedan.
Ha en fin söndag!
Detsamma Lena! Tankte att du kanske skulle veta vilken blomma det var.
Tittar man noga finns det alltid något vackert att se. Det gäller bara att ge sig tid att hitta det.
Skicka en kommentar