I år är det 350 år sedan pesten kom. |
Solur som gick riktigt denna soliga dag. |
Det keltiska korset bakom Catherine Mompessons grav. Hon var prästfru och dog i augusti 1666 och får varje år en krans denna årsdag. I 350 år! |
The Plague Window |
Väggmålningar från 1500- och 1600-talen i kapellet. |
I mitten skymtar ett skelett. |
4 kommentarer:
Den där kyrkan skulle jag gärna besöka. Kan tänka mig att de är speciell stämning där, to say the least.
Gillar kyrkogården med alla stenar som står lite snett och vint. Tidens tand.
Så fint du har det i trädgården, gillar. Ljung har jag inte hittat här, tror inte den går att få tag på. Tyvärr. Ska leta lite till, men tvivlar. Här är det mest krysantemum som är den stora höstblomman.
VISST är det kul med målarböcker för vuxna. Håller helt med.
Ha en toppenmåndag, fina Anna!!!
Annika: kanske det blir ett tradgardsinlagg hos dej snart? :) har en kansla av att nagra pumpor smugit sej kanske :)
Det ar en speciell stamning, verkligen, i kyrkan och i hela byn, men en overraskande fin stamning faktiskt! Enda gangen jag tyckte det var kusligt var nar jag gick over heden mot bygransen dar de lamnade mat vid en sten. Jag sag tva gestalter bakom mej, en man och en kvinna, ganska langt bort, och jag tankte att jag skulle skynda mej sa jag fick ett foto pa en speciell sten innan de kom, jag antog att de ocksa ville fota den. Skyndade pa och horde fotsteg bakom mej, tog bilden och vande mej om, och da syntes det inte till! Min man sa ocksa att vart tog det dar paret vagen? Jaja, de har val satt sej och fikat nanstans ner mot dalen. Sen tankte han inte mer pa den saken men jag tanker pa det ibland :)
Så kul att vi båda har om Eyam idag, det är väl det där synska:-). Du tog väldigt fina bilder här, var rätt svårt med ljuset den här dagen och du fick så fint foto på soluret för det var särskilt svårt att fånga tiden där. Ja det är verkligen en speciell plats och jag förstod inte hur förrän jag var där själv, det ska upplevas som det mesta.
Väldigt glad för alla fina utflykter vi hann med, det blev verkligen många och långa:-), glad vi inte hade några som följde efter oss och plötsligt försvann, fast paret kanske var glada för var och en som vandrar och minns vad de gick igenom här och ville säga det på detta sätt, såg ju en kvinna förstås samma väg men henne såg jag vid torget sedan:-) och så alla cyklister och skolbarn:-)
Mamma: ja, jag tror alla vi sag var helt normala levande :)
Skicka en kommentar