Står som så ofta och blickar ut över min stad och kullarna i fjärran. Denna gång i den frodigaste grönska och duggregn. Det har varit en svår tid det senaste halvåret, men nog älskar jag att bo här ännu!
 |
| Mitt i sommaren ... |
 |
| ... och just i början av den skiraste våren. |
6 kommentarer:
Oj, så smala hus, men det är klart, det är inte som i Sverige när det gäller antalet människor per kvadratkilometer ,-)
Elisabet: jag som mest jämför med Stockholm tycker att detta är ganska rymligt :) detta är typisk 1800-talsbebyggelse för arbetarna. De rika under samma tid bodde i herrgårdar så osäker på om det hade mycket med plats att göra då hur man byggde, mer ekonomi kanske? Men nu är det ju bra när det gäller platsen. Fast hade de verkligen velat utnyttja ytan mer hade de ju rivit och byggt på höjden men det är nog det värsta britter vet :)
Ser verkligen brittiskt ut! Radhuslängor.
Som du säjer, britterna vill på på marken, inte i höjden.
Ha en fin dag!
Lena: ja, och det ar skont att ha sin egen lilla platt. Som du skrev ocksa sa har man ju inga extra stugor har, inget 'landet'. Detta tradgardsalskande folk vill sa klart ha en liten tappa :)
Så underbar och grön stad det är, men det är den ju känd för. Och en dröm att ha ett litet radhus med trädgård, mitt i en storstad och all service nära och en massa roliga intryck men sedan att kunna sitta i sin egen täppa i lugn och ro, jag blir förvånad att det är mindre ljud och mer skyddat där än här där vi bor, vi har ju massor med yta men allt och all trafik är på samma plats ungefär. Här finns ju plats att bara bygga på marken om man planerat så men skillnad i innerstan där snart inte en solstråle når ned mellan husen, det skrivs mycket om att förskolebarn och skolbarn inte nås av ljus längre i Stockholms innerstad där de vistas mellan de höga huskropparna hela dagarna.
Mamma: ja, det ar en jattefin stad. Sa glad att jag hamnade har :)
Skicka en kommentar