På krig som varit och på krig som pågår tänker man idag. Väldigt starkt tyckte jag denna röda stig av plattor med olika minnen på var. Rött som en stril av blod genom det vackra landskapet, människor i alla åldrar tänker på vad det är att förlora någon man älskar i krig, kombinerat med det oskuldsfulla hos ett barn som skriver om sin största förlust i en ännu skyddad närhet: sina två katter. Jag blev väldigt tagen av att läsa dem.
 |
| Tänkvärt |
 |
| Älskade katter |
 |
| En slingrande ådra av blod som är både liv och död tänker jag. |
Mer klassiskt är monumentet i Weston Park med statyer av soldater från det första världskriget. Kransarna av vallmo täcks av regndroppar.
6 kommentarer:
Krig känns så meningslöst...så många som dör i onödan! Varför kan inte folk bara hålla sams? En dag för att minnas de som dött i krig känns som det minsta man kan göra i alla fall. För de familjer som är drabbade!
Ja väldigt gripande och ger många tankar. Vackert att hedra och minnas på detta sätt, lite ljus i allt det sorgliga.
Samtidigt att inget förändras med människan, alla krig är onda och onödiga men hon, ja i stort sett alltid han fortsätter att starta dem över hela vår jord, så människan har alltid varit sig lik fast vi får det allt närmare oss vi också som inget sett förr eller velat se. Att se fattigdom verkar ju vi i Sverige ha svårast för att se så många skriker högt.
Vi har Veteran's Day just idag.
Fast, den största dagen vi har är nog Memorial Day för just dem som dött i krigen, och det är många det, så otroligt många. OCH till viken nytta, kan man fråga sig?
Stigen du gick är stark.
Men så otroligt vackert med den röda stigen! Och påhittigt!
Trillingnöten: verkligen! Jag tycker mer och mer om den här dagen med eftertanke och tystnad.
Mamma: vi har haft det väldigt bra väldigt länge. Man skulle tro att ett sådant land blev tolerant och öppet, inte tvärtom.
Annika: jag blev väldigt berörd av den, den där blandningen av gamla och unga, högt och lågt. Sorg är verkligen en del av allas liv på olika sätt och olika hårt. Plattan om katterna och den om farmorn eller mormorn och babyn får mej helt ur balans varje gång jag läser dem.
Elisabet: en väldigt fin idé! Och så fint av alla som delar med sej.
Skicka en kommentar