 |
| Kollar lite ut genom fönstret, eller kanske på porträttet av henne själv |
 |
| Äsch, inget att se. Väck mej när elementen är på igen tack. |
torsdag 19 november 2015
Den där känslan i november ...
Mörkt när man vaknar, mörkt när man kommer hem ... Man vill väl bara lägga sej såhär med pannan i en kudde ibland. Är man en katt så kan man göra det också.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
6 kommentarer:
Åh vad hon är söt:-)
Mamma: valdigt sot. Sarskilt nu nar hon ar vinterfluffig och med en liten, liten mage ;) valdig aptit hon har fatt. Glad jag kollade allt hos veterinaren annars hade jag nastan oroat mej.
Vad skönt och mysigt det måste kännas att vara katt...awww....
Gona ner sig i filtar, bli klappad av människor, få god mat, sova när man vill, hahaha.
Gosiga fina katter, love'em!!
Annika: haha ja, vore inte dumt!
Så gosigt det ser ut!
Lena i Wales: man blir lite avundsjuk :)
Skicka en kommentar