Trots rapporter om att vintern åter tagit ett grepp om Sverige - och hittills har det kalla vädret delats med oss här i England - så vågar jag ändå hoppas att våren än en gång har anlänt idag. Jag har sett en nyckelpiga. Jag har hört en humla surra och alla fåglar har kommit r'en och överröstar nästan allting annat med sin intensiva sång. Och så har det varit sol. En sol som värmde och stack i ögonen och skapade ett helt nytt ljus, ett soldis över alla sorgliga snöhögar. När jag var liten tänkte jag att alla fåglarna hade kommit rena, att de liksom hade badat sej fina innan de släppte loss på vårens första dag. Jag brukade sitta och läsa i Nu ska vi sjunga-boken och hitta på egna melodier, och ja, tolka texterna lite fritt sådär. De rena fåglarna höll i sej ett bra tag och just idag kom jag att tänka på det igen, när jag såg en skata bada i fontänen.
Alla fåglar kommit re'n,
vårens glada gäster.
Vilken fröjd i solens sken,
vilka sångarfester!
Lärkan drillar högt i sky,
våren är ju evigt ny.
Jordens högtid börjar gry,
sprider fröjd åt alla.
Vad de oss förkunna må,
lägga vi på minne.
Mulna dar nog återstå,
töcken för vårt sinne.
Vi som luftens fåglar små
i vårt inre gläds ändå,
han som våren skänkt också
lyser upp därinne.
2 kommentarer:
Vackert! Inte tänkt och begrundat orden så förut. Och solen ger nytt liv med sina strålar, vad skönt det är.
Mamma: Det är en väldigt fin text, finns två verser till.
Skicka en kommentar