Några år fick jag med dej och allt innan vi träffades är hemligt
Ibland får jag någon ledtråd - ljudet av en konservburk får dej att lystra till
Av mej har du bara fått mat i påsar, gourmetportioner av kyckling i sås
Jag saknar dej så innerligt och hjärtskärande
Kanske tänker du på mej med någon gång ibland
Jag kommer och ger dej en räka titt som tätt eller en klick smör
Men nu är du inte min katt mer. Ja, katter är väl ändå bara sina egna.
Det är svårt att sova utan brummet i mitt öra
Att inte vakna till en butter haka som nuddar vid min näsa
Och gärna vill ha frukost
Hur du vakade vid min sida om jag var sjuk, och väckte mej om jag behövde medicin
Jamade som ett alarm och slickade på min kind
En så sällsam katt du är. Kanske är det skönt nu för dej, att få vila lite grand.
Bara vara helt själv under gungstolen och sova ifred.
Det är så nedrigt tänker jag ibland att jag inte fick behålla dej all den tid som du är kvar i jordelivet. Fast du har det bra, du har det jättebra, tänker jag så.
Men jag är tacksam att vi alls sågs, du och jag. Och fick bekanta oss med varandra.
12 kommentarer:
Åååå, så ömsint och fint skrivet!
Åh Anna, så fint du skriver om din lilla kattfröken som är så gammal.
Som du haft så länge. men inte sen hon var kattunge alltså?
Förstår att du SAKNAR henne.
Bor hon med ditt ex? Eller ngn kompis till dig?
Antar att du inte fick ha med henne i din nya lgh.
ÅÅÅ, förstår att du tänker på henne hela tiden.
Hon är jättefin och supergullig och klok verkar hon ju också.
Hoppas du kan träffa henne snart, snart!!
Åh lilla fina, ni båda är som gjorda för varandra men outgrundliga är livets vägar och skönt att veta att hon har det bra och får samma kost som du gav. Men så speciell hon är, fanns så nära dig alltid och sov inte om du var sjuk, hade koll och att lita på totalt. Tänker ofta på henne. Och vi pratar ibland i telefonen:-), hon hör min röst och kommer:-)
Ledsen att du inte får ha henne i din lägenhet, hon hade haft det så bra där och den hade passat så bra för henne att hitta och ta sig runt och kunnat bo i gungstolen.
Elisabet: tack :)
Annika: tack :) hon var redan tonåring när hon flyttade in hos oss. Saknar henne väldigt. Ja, hon bor efter mycket om och men hos mitt ex.
Mamma: ja, det blev kanske ändå bäst såhär och min saknad är nog störst snarare än tvärtom.
Underbart och omtänksamt skrivet om din katt! Klart du saknar henne!
Eastcoastmum: tack :)
Ååhhh, nu blev jag lite tårögd! <3
Ruta ett: <3
Ett älskat husdjur är inte lätt att skiljas från.
Förstår att du saknar henne.
Så fint skrivet Anna om “den gamla damen".
Anne-Marie: tack :) ja, det har nog varit det värsta med alltihop, katten. Både flytt, husförsäljning och separation var enklare att hantera.
Skicka en kommentar