Varmt och lite kvavt. Grönskan är tung. Det är övergången mellan sommar och höst. Jag tänker att kanske nästa år vid denna tid så bor jag inte här mer. Eller kanske gör jag det. Det känns lugnt ändå i bröstet, att låta den tanken bara komma och gå. Det blir som det blir.
6 kommentarer:
En underbar plats för vila och eftertanke, ja jag tänker så ofta med, hur blir det? Och känner sen ett lugn hur det än blir, tror på det bästa.
Vackra foton på alla vackra blommor. Jag blev så förvånad att mina höstanemoner inte slagit ut än på stuglandet, tog med mig några hem för de står bra i vas, en favoritblomma.
Väldigt fint!! Älskar att gå omkring på sådana platser.
Ja, vet vet var du bor nästa år?
Kanske hemma i Sverige?
Isåfall ska du se att det blir toppen också.
Det tror jag. Eller så kanske du är kvar.
Som du säger, det blir som det blir.
Annika: precis. Man vet onte så mycket om framtiden någonsin egentligen, men det är lättare att inbilla sej det när saker och ting inte ställs på sin spets. Detta är ett bra ställe att tänka på!
Mamma: ja, det är många vackra blommor nu på hösten. Fint att ha några hemma i vas. Vi får se hur det blir :)
Tycker mycket om grönskan du har omkring dig. Påminner om grönskan i Sverige tycker jag.
Ja, mycket känns oklart oavsett var man bor. Världen känns som om den är i gungning.
Anne-Marie: ja, den känslan har jag också.
Skicka en kommentar