Snart, snart kommer den första skira grönskan. Men en solig dag är träden vackra ändå, kastar långa skuggor och man kan se hela mönstret av grenar. Illgrön mossa och rötter som stora trollhänder. Lövskogar är något som ännu fascinerar mej efter alla år av gran och tall i Sverige. Här i trakterna finns många ännu bevarade, det finns flera från medeltiden som fått stå orörda och det aldrig funnits bebyggelse på även om de förstås har krympt rejält i storlek. Det finns många speciella växter och insekter på sådana ställen. En gång delar av den stora Sherwoodskogen, som på Robin Hoods tid var gigantisk.
7 kommentarer:
Åh så vackra foton! Är väldigt intressant och roligt att den forntida skogen bevarats och att en enskild som JG Graves såg till att detta kom alla invånare till del. Så vackert med dessa uråldriga träd.
Mamma: det är fin natur, roligt att bo så nära. Nu är det bara att vänta på att skogen ska fyllas av bluebells :)
Träd är vackra och mäktiga.
Tycker mycket om träd.
Vi har mest barrträd här bland bergen och jag saknar lövskogar.
När jag var i Sverige besökte jag en bokskog flera gånger. Mycket fin skog.
Anne-Marie: ja, bokskogar är vackra! Särskilt på våren när de slår ut.
De långa skuggorna den här tiden gör att det blir riktigt konstnärligt. Här, där jag bor, är vegetationen väldigt lika den hemma ... mest barrträd. Har aldrig haft förmånen att se en bokskog på riktigt ... har aldrig varit till Blekinge, t. ex.
Rebekah: skogarna på våren när den första grönskan kommer är något jag verkligen längtar efter ... I Sverige finns ju björkarna dock, svårt att slå det i juni. Jag har alltid tänkt mej naturen i Kanada som ganska lik Sverige, fast större liksom :)
Det är många gånger, när vi är ute och åker, som jag slås av tanken att "det här skulle precis lika gärna kunna vara utanför Sollefteå" eller nå't liknande ställe ... Men det är ju just HÄR, där vi bor ... västerut blir det säkert skillnad, men jag har inte sett mycket av detta enorma land.
Skicka en kommentar