Alla andra djuren var fina de med förstås. De största suggorna var ute och sprang i solen. Jag blir så glad av dem. Fladdrande öron och de där otympliga kropparna på små klövar som ändå låter dem flyga genom hagen när hinkarna med mat kommer. De ler med hela ansiktet och ögonen och färgen och frisyren påminner så väldigt mycket om oss människor, fast vi kanske helst inte vill se det. Men jag känner mej bara smickrad att vi är lika sådana här roliga djur. De är skapade med humor, det är helt klart.
Den numera stora lamabebisen huserade för tillfället hos fåren, och den bidrog också med lite komik när den utan problem elegant sträckte ut halsen och kunde nå halmen utanför stängslet medan alla fåren tittade på, kanske lite häpet. Lamor kan dessutom som få andra varelser se extremt nöjda ut med sin egen förträfflighet.
 |
| Här har den just upptäckt maten och satt fart. När den flög genom luften i ett stort språng hann jag inte med att fota. Det hade kunnat bli en himla skojig bild. |
 |
| Denna står och doftar efter mat, trynet guppade åt alla möjliga håll och kanter. Precis så här minns jag en hel del män från mina partyår på Stureplan. Fast denna har mer charm. |
 |
| Lunch hos korna |
 |
| Vi har alla olika förutsättningar här i livet. Vissa har långa halsar och andra inte. Fåren tar det med ro. |
 |
| Men det är ändå väldigt bra att vara den med längst hals. |
 |
| Har ni sett ett får som ser mer milt och snällt ut än detta? |
 |
| Marsvinen ... |
 |
| Delar mat med sparvar |
 |
| Mamma marsvin sitter på tre små marsvinsbebisbollar |
 |
| Den gråa är lite större. Men ändå som en knytnäve. De minsta är verkligen pytte! |
 |
| Killingar. Det fanns även en helt nyfödd en som låg med sin mamma under en värmelampa. |
 |
| Kaniner blir jag lite nervös av ... |
 |
| Sol genom en glipa i ladan. Frön som yr. |
 |
| Några marvinsbebisrumor. De diade. |
15 kommentarer:
Jag hade marsvin när jag var liten och de fick ungar två gånger. Väldigt söta! De är väldigt färdiga även dom nyfödda och rymde ut genom burgallret när de var 1 dag gamla. Men vi hittade den under en byrå ;)
Freedomtravel: ah vad kul! De ar sa himla sma och runda :)
Haha, underbart inlägg med underbar humor:-), väldigt bra liknelse:-). Fantastiskt att studera djuren och de där grisarna tog rekord i sprinterlopp, trodde inte de kunde springa så, men står mat på "bordet" då går det eller en snygg grisfröken i andra änden av hagen:-).
Väldigt fina foton, så sant, de där lamadjuren ser väldigt nöjda ut med sig själva, ja precis som en del gör;-). Så små marsvin hade jag inte sett förut.
Annars är jag väldigt förtjust i getter, deras lustiga hopp och livsglädje, fast små lamm är otroligt fina de också, korna med, ja alla djur:-)
PS som jag förstått ska hela Stureplan rivas och jämnas med marken, är väldigt tyst om det och man kan ju tro det är ett skämt, de gamla fina husen ska också bort och inte renoveras, trodde Stockholms rivningshysteri hade dämpats, men icke. Och innefolket blir hemlösa ...
Mamma: blir jobbigt for hela Sveriges kandiselit som inte har nanstans att ga da, och sa alla med dyra vaskor att visa upp, de blir nog ranade direkt om de ror sej mot city :)
Djur ar valdigt roliga :)
På tal om Stureplan eftersom både du och jag får associationer:-), om beslutet går igenom blir det en grusöken i sju år: http://www.svd.se/l-radda-stureplan-fran-rivning
Mamma: det verkar hogst otrevligt :)
Så söta de är alla djuren.
Härlig beskrivning av grisarna. :)
Varför blir du nervös av kaniner om jag får vara litet nyfiken? :)
När barnen var små skulle vi förstås besöka Skansen och vi pratade om elefanter och annat spännande. Ack, så vi bedrog oss! Det var inte alls elefanterna med sina svängande snablar som två små töser fascinerades av, det var skuttiga killingar och små kattungar och döttrarna vägrade att gå därifrån! Ett sånt här ställe som det du besökt, hade varit d r ö m m e n.
Elisabet: när jag var liten fick man gå in till killingarna på Skansen, vet inte om det är så nu. Men jag hade kunnat bli lämnad där i flera timmar utan att märka nåt :) jag är ungefär likadan fortfarande :) elefanterna tyckte jag alltid synd om på Skansen. Usch, så lite plats de hade.
Anne-Marie: jag tror att det är grisar som är mest lika oss människor, inte aporna :) haha ser du inte hur kaninen tittar på mej? De är alltid så nervösa och spattiga av sej. Beredda att fly.
Vilka HÄRLIGA bilder!!!
Kaniner är nervösa. Jag läste att en grupp kaniner kallas "a fluffle of bunnies" ... ungefär som när man säger a gaggle of geese.
Om jag hade läst den där artikeln om Stureplan utan att ha vetat något skulle jag ha trott att det var ett april-skämt som kommit ut för tidigt. Det är ju helt sanslöst! Sju år ... och alla de fina, gamla byggnaderna där, runt om ... Ibland saknar man ord!!!
Rebekah: det uttrycket har jag inte hört, men det är talande! De stirrar på en sådär så ögonvitorna syns mest hela tiden.
Jag blev väldigt förvånad när jag läste om Stureplan! Inte riktigt smält det än :)
Det KAN inte bli av!!! Mitt första jobb, det företaget hade en övernattningslägenhet där. Helt UNDERBAR, man såg rakt ner på Svampen. Jag har bott på Kung Carl många gånger ... alla dessa underbara byggnader ... vad ÄR det som pågår?!
Jag är också chockad över Stureplan, trodde som Rebekah att det var ett skämt och log lite bara. Det går inte att smälta om det sätts i verket, många pådrivande så mycket möjligt att det blir så. Något väldigt underligt är ju också hur en del har rätt att bestämma om sådant som berör så många och då menar jag inte innestället utan all fin bebyggelse som folk också bor och arbetar i.
Skicka en kommentar