Jag funderar på detta med advent och den totala masshysteri som råder i varenda svenskt TV-program där det absolut ska stå en ljusstake med ett ljus tänt på bordet och det ska adventspysslas i alla program som det möjligen går att klämma in pyssel i. Ingenstans nämns någon religiös betydelse utan det är bara jul och mys för hela slanten. Ändå går många svenskar i kyrkan på första advent, som enda gång på hela året, bara för att det liksom hör till. Och det är lag på att sätta upp sin elektriska IKEA-ljusstake i fönstret just på första advent och ingen annan dag. Jag skulle tro att de som tycker att detta är väldigt viktigt inte är särskilt religiösa utan mer väktare av ordning och lydnad och värnar om att man inte ska sticka ut i mängden. Jag kan gott förstå att man firar jul utan att vara kristen, julen har så många andra historiska seder och bruk knutit till sej. Men advent?
I England, som är ungefär lika sekulariserat som Sverige, finns det ingenting av det där. Vill jag fira advent idag får jag antingen söka mej till de djupt religiösa eller tyskarna, som har liknande traditioner som oss med glögg och ett litet partaj. Just advent är ju så laddat; advent kommer från latinets adventus som betyder ankomst. Vem som ska komma? Inte är det Kalle Anka och jag är ganska säker på att det inte är Tomten heller. Det är ett intressant fenomen verkligen. Det är som att fira någons födelsedag som man inte känner. När jag tänker efter så är det ganska vackert egentligen.
Kanske är det bara väntan, hyllningen till att vänta, även om den är tom, som betyder något och som vi behöver. Jag tänker på den tomma medaljongen i Pilgrim på Havet och på damens ask i Från Sverige till Himlen, den som innehöll allt och ändå ingenting. Fylld av längtan.
Och i brist på annat så panikbakar vi pepparkakor och städar och köper glögg och har brandfarliga mossfyllda ljusstakar. Kalle Anka är kanske bättre än ingenting.
6 kommentarer:
Det är en otrolig kontrast England mot Sverige i adventstid, här lyser två ljusstakar i matrummen eftersom det är dubbelfönster och många har två stjärnor ovanpå det;-) och dessutom en ljusstake i alla eller flera fönster till och på det vattenfall på balkongen och julgran:-) och som sagt, det är bara advent och konstigt att vara svensk i England där det är mörkt i alla fönster, de har inte speciellt mycket fönsterlampor heller. Kan det vara att ljusstaken är tysk? För det är den väl? Och de firar advent i kyrkorna istället, det har jag sett. Och de ljusstakar jag sett i butikerna kommer från Sverige allihop, var lite fascinerande men engelsmännen köper dem inte i någon större utsträckning verkar det som. Ja det är fint med ljuset, det är det, men kan tycka det var vackrast när mamma satte fram EN vacker adventsljusstake och EN stjärna:-)
Advent=kyrkoårets början, adventsljusstaken med levande ljus kom från Tyskland vad man vet, den första på 1870-talet, då satte man ljus i en gran eller i en en och tände sju ljus i veckan i fyra veckor, så det blev 28 till slut. Först i kyrkliga sammanhang och i Svenska kyrkan utomlands. Den kom mer i bruk först 1920-1930 och man ersatte då granen med fyra ljus i en krans, liturgiska färgen var och är lila i advent och är så fortfarande, några tomtar och flugsvampar hade inte sett dagens ljus;-). Men den elektriska är en uppfinning av Oscar Andersson 1934 anställd på Phillips fast först 1939 lanserades den men så kom kriget och det blev inget mer förrän 1946. Så har någon en ljusstake från 1939 får nog Knutsson på Antikrundan ta sig en titt:-), det står också att just den elektriska har ingen framgång alls utanför Sverige, allt annat i ljusväg men inte den, kan undra varför egentligen? Kanske det är kungens fel;-)). Adventsstjärnan kommer ju också från Tyskland, från staden Herrnhut. Och troligen advenstkalendern med.
Ja, visst är det konstigt! Advent firas knappast i väntan på Jesus, men mer på julen och högtiden kanske. Jag undrar vad som skulle hända om man frågade yngre svenskar varför man firar jul. Hur många skulle kunna svara rätt?
Ååå just DET saknar jag från Sverige. Att vara en del av en kulturell tradition. Visst är den religiös från början men som du skriver handlar det inte så mycket om religion nu för de flesta svenskar, som det handlar om kultur. Som med väldigt många traditioner . jag tycker dock inte alls det är något fel i det. Och som sagt, jag saknar alla adventsstakar och stjärnor som lyser upp i mörkret. Här i USA går betydligt fler i kyrkan under hela året, men advent firasr endat i kyrkan 8av de kristna) och jag kan verkligen sakna det. Såpass att jag tyckte det var härligt att se alla judiska ljusstakar som kommer upp i december inför nedräkningen till Channuka. ;-) De får mig att få lite adventsstämning ändå faktiskt haha!
Kram!!
Mamma: Jag tror som jag sa igår att det är folkhemmets förtjänst att alla nymodigheter slog igenom med en sån kraft efter andra världskriget. Sverige var rikt och ganska jämlikt när det gäller resurser om man jämför med resten av Europa. Jag har kollegor i England födda på 60-talet som inte hade el när de var små. God ekonomi efter kriget i kombination med att svenskar är föreningsmänniskor som gillar att göra saker och ting likadant och i takt tror jag har alstrat adventsljusstaks-riterna. Någon borde forska i detta :)
Trillingnöten: Inte bara barn, det är nog lite si och så i alla åldrar :) Nyss var det ju en nyhet att gymnasieungdomar inte visste vad en demokrati är för nåt ...
Saltistjejen: Det är en stor grej det där med adventsljusstakarna när man vuxit upp med detta. Man är mer kulturellt bunden än man tror förmodligen. Nu börjar det släppa lite för mej, jag har ingen ljusstake än och mår under omständigheterna väl :)
Skicka en kommentar