Veterinärbesök och detta att vara mycket nöjd som katt

Efter mycket om och men så åkte vi till slut med katten till veterinären för ett tag sen och fick alla hennes klor ordentligt klippta. Jag har gjort det själv flera gånger men på sistone har hon varit riktigt tjurig, särskilt med baktassarna som har fått riktigt långa, hårda och tjocka klor som de ofta blir på gamla katter. Jag tycker inte alls om att behöva stressa henne med den lilla buren och bilresan men såhär i efterhand är jag glad att det blev gjort för hon är så nöjd! Vågar hoppa runt mer på alla möbler (och människor) utan att vara rädd för att fastna i något, vilket har gjort henne ännu gosigare.

Hon var väldigt duktig hos veterinären men alldeles stel av fasa. Hon liksom förlorade sin form av katt och flöt ut som en bläckfläck. Inte ett enda pip sa hon när klorna klipptes. Jag är lättad att hon slapp blodprov denna gång, för njurarna. Men snart är det väl oundvikligt. Tydligen finns det nu medicin de kan få utöver den särskilda dieten, om hon skulle bli sämre inom en snar framtid. Det viktigaste är att hon har det bra och inte lider, så länge det går så går det, är min filosofi. Nu tycker jag iallafall att hon trots sina 17 år blivit lite som ung på nytt! Går runt och spatserar på bokhyllorna och bygger bon i soffan av alla filtar. Det gjorde hon inte förrut.

Ordna sej en grop bland filtar och gömma huvudet är trevligt

Sova i form av kyckling.

Råkade väcka henne.

Stilig och fin med skinande päls som matchar soffan

Tittar upp mot maken eftersom den här ena människan mest verkar fotografera och inte förstå detta med att katter vill ha mat

Inga långa klor som tar emot, bara söta fluffiga tassar. Jag hade aldrig vågat klippa så mycket som veterinären gjorde, hon var duktig!