fredag 25 augusti 2017

Långsamt farväl

En av de sista dagarna i trädgården och det smärtar att vara där. Fuchsian är helt rosa, så översållad av blommor att bladen knappt syns. Grannens katt hälsar som vanligt, som om ingenting hade hänt.








6 kommentarer:

  1. Så mycket igenkänning att det gör ont i hjärtat.

    SvaraRadera
  2. Ja man blir så fäst vid en trädgård och allt välkänt och så lilla kissen som kommer och alltid hälsar, ja som att ingenting hänt.

    SvaraRadera
  3. Mamma: ja, det är en underlig känsla.

    SvaraRadera
  4. Uppbrott kan vara jobbiga ibland.
    Men det kanske blir en ny trädgård framöver.

    SvaraRadera
  5. Anne-Marie: det hoppas jag. Saknar så mycket att kunna gå ut och sätta mej på trappan med lite kaffe.

    SvaraRadera