Jag har bestämt mej för att börja teckna igen. Hela min barndom och tonår höll jag på en hel del med detta. Timmar förflöt, bara uppslukades av själva bilden. Plötsligt en dag bara slutade jag. Jag har inte tecknat eller målat en enda bild på mer än tio år. Men nu i veckan stod de där och väntade, blyerts och färgpennor och ett fint ritblock, på John Lewis. Lusten liksom kom rinnande tillbaka som en liten slingrande bäck. Maken blev första motivet. Han blev så till sej att han ramade in alstret. Det var fin uppmuntran, men jag har blivit ganska ringrostig. Men den välbekanta lugna känslan fanns där, som stänger ute världen. Kanske har jag inte varit i så stort behov av det, förrän nu.
Men oj tänk! Precis igår klockan 17.30 höll jag i konstnärsmaterial!
SvaraRaderaTittade på små färgtuber för olja och akvarell, duk spända till tavlor. Färgpennor. Ska jag köpa med med till Anna? Såg framför mig alla fina teckningar, så många ansikten och djurmotiv. Särskilt ögonen du fångar, blicken, vet jag ingen mer som kan så. Sant fast jag är partisk:-), brukar studera blicken hos berömda konstnärer:-). Så roligt om du tecknar, älskar det och dig!
O ja, gör det!
SvaraRaderaMin mamma hade talang att teckna, hade A i teckning i skolan och fick premium. Men hon slutade, lät vardagen gå före och klarade väl inte av att skapa utrymme i den eller ta sig ur den tillräckligt mycket för att upprätthålla tecknandet.
Samma ska för en nära vän till mig från tonårstiden.
Jag tycker det är sorgligt. Att sätta sitt ljus under skäppan.
Själv har jag ingen sådan talang så jag kan bara ägna mig åt att uppmuntra er som har!
Mamma: Det är det där varslet :)
SvaraRaderaAnnannan: Intressant! Märta Tikkanen pratade om samma sak i sitt sommarprat bland annat, detta just med tiden som hennes man helt enkelt tog till sitt skrivande medan hon fick kämpa för sin tid. I mitt fall är det väl jobbet som är boven snarare än mannen, men likväl svårt just detta att skapa sitt eget utrymme för sådant som inte känns helt akut.
Åh vad härligt! Kör på bara! Jag önskar att jag hade samma talang! Så utnyttja den!
SvaraRadera