Och jag minns den, vigseln, i minsta detalj. Sällan har jag varit så totalt närvarande.
Ceremonin var på engelska, men ringarna bytte vi på våra modersmål. Det ögonblicket var det finaste - det blev liksom inte helt på riktigt förrän jag sa nånting på svenska. Det var hemskt viktigt för mej.
Utdrag ur bröllopspogrammet:
Blessing and exchange of the rings
P: Lord, bless and consecrate Anna and M in their love for each other.
May these rings be symbols of true faith in each other,
and always remind them of their love.
Through Christ our Lord
C: Amen
Groom: Anno, tento prsten je znamenim vernosti.
(Anna, take this ring as a sign of my love and fidelity.)
Bride: M, tag emot denna ring och bär den som ett tecken på min kärlek och trohet.
(M, take this ring as a sign of my love and fidelity.)Efter löftena sjöngs denna psalm under nattvarden:
I will be the vine
And you will be the branches
All you who live in me will never ever die.
I will be the sign
I will offer many chances
So live, oh live in me and you shall have new life.
En dag jag heller aldrig glömmer, den var underbart vacker, tittar ofta på fotona. Vilka vackra bilder det var till sången! ♪ ♫ ♬
SvaraRaderaDet var inte långt ifrån att det blev suddigt på bildskärmen nu ...-)
SvaraRaderaMamma - ja videon var fin men sången var inte direkt ljuvlig. Det var den enda videon som fanns.
SvaraRaderaElisabet: Jasså, är du en sån romantiker :) Själv grät jag dagen innan när vi repeterade och klarade mej fint under själva vigseln medan maken var blek och skakig stackarn :)
Jag håller med om att också min vigsel, trots att det "bara" var i rådhuset i stan, är det ögonblick som jag kommer ihåg allra bäst :) så jag förstår varför du valde just detta!
SvaraRaderaJa, det är verkligen ett laddat ögonblick!
SvaraRadera