Vägen hem

Vägen hem efter många år i England

söndag 30 november 2008

Lussebak!

›
Igar natt bakade jag lussebullar och fros in dem i sma pasar sa man kan ta fram nagra da och da fram till jul. Jag foljde ett gammalt bakkne...
1 kommentar:

Glad forsta advent!

›
1 kommentar:
lördag 29 november 2008

Skapelsen!

›
Ja, sa har blev det alltsa, pepparkaksbakandet. Och det blev inte sa Rudolfhysteriskt, endast en smarre brannblasa pa lillfingret av det sma...
6 kommentarer:
fredag 28 november 2008

Linsen ar los!

›
Idag har jag haft en san dar dag nar man utrattar arenden. Jag kraver inte sa mycket av livet och upplever sadana har vardagliga saker som f...
2 kommentarer:
onsdag 26 november 2008

Att rucka pa traditioner

›
Sahar i juletid blir folk ofta riktigt traditionsbundna, aven de allra modernaste, individualistiska manniskor. Jag ar naturligtvis en av de...
2 kommentarer:
tisdag 25 november 2008

Sol ute, sol inne

›
Mitt i mitt D-vitaminatande och makens ljusterapilampande sa har det blivit soligt ute . Det ar man da inte bortskamd med i England och sars...
1 kommentar:
måndag 24 november 2008

Konsten att aka buss

›
Sheffield ar en valdigt backig stad. Idag har jag akt upp till stadsdelen Crookes, som verkligen ligger pa ett berg. Effekten av detta blir ...
‹
›
Startsida
Visa webbversion

Om bloggen

Mitt foto
Steel City Anna
Jag vet en väg som leder hem. Den vägen är tung att gå. Var vandrare där blir en fattig man och liten och ful och grå. Jag vet en väg som leder hem. Den vägen är kal och ren. Den är som att luta sin varma kind mot obarmhärtig sten. Men den som känt den stenen mot kindens isade blod, skall märka, hur mild dess hårdhet är, hur trogen och fast och god. Och han skall tacka stenen och hålla det hårda kärt och prisa det enda kämpaspel som var sin seger värt. Karin Boye
Visa hela min profil
Använder Blogger.